När det nu 30 år gamla pensionssystemet sjösattes sades det att det skulle hålla till nästa istid, men systemet har stora problem.
"Pensionssystemet lider av pyspunka"
Mest läst i kategorin
Pensionssystmet lider av pyspunka, dess bärande principer har urholkats under de 30 år det funnits och principen att arbete ska löna sig är den som fått allt större problem, skriver Jan Arleij i Senioren.
Grundskyddet skenar
Garantipensionen infördes som ett grundskydd för dem som hade väldigt låga eller inga arbetsinkomster, men politikerna har höjt garantipensionen i stället för inkomstpensionen.
En färsk undersökning som SPF Seniorerna gjort visar att statens kostnader för garantipensionerna i princip skenar.
Statens utgifter för garantipensioner har ökat med 145 procent, eller 20 miljarder, sedan 2022.
SPF Seniorernas undersökning visar att 57 procent av Sveriges pensionärer, eller 1 228 348 personer, får någon del av sin pension som garantipension.
För några år sedan var den andel som får någon del av garantipensionen 30 procent, nu är den 60 procent, det beror bland annat på att garantipensionen skrivs upp med inflationen.
Livsinkomsten styr inte
SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson, som har gjort uträkningarna, menar att problemet inte är att garantipensionen har stärkts utan att den vanliga inkomstpensionen inte har stärkts.
Löneutvecklingen har inte följt inflationen så inkomstpensionen har inte hördes med mer än 1 procent 2024.
Dessutom har garantipensionen höjts med 1 000 kronor i månaden före skatt men politikerna har inte enats om någonting liknande för inkomstpensionen, skriver Jan Arleij.
I mars 2023 släppte Pensionsmyndigheten en rapport kallad Ett nytt pensionssystem?
Myndighetens analyschef Ole Settergren sade då att när pensionssystemet skapades var en grundläggande princip att livsinkomsten skulle styra pensionens storlek.
Han sade vidare att de förändringar som införts i praktiken har gjort att Sverige har ett pensionssystem som för en stor grupp ger en likartad inkomst från det allmänna pensionssystemet oavsett livsinkomst.
Skorrar falskt
Tidigare har ett års extra arbete varit ett sätt att höja sin pension, men för låg- och medelinkomsttagare är det inte längre så eftersom delen garantipension minskar när det extra året arbete gör att inkomst- och premiepensionen ökar.
“Det är förfärligt att man har byggt systemet så att det inte lönar sig framför allt för medelinkomsttagare att jobba längre”, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson till Senioren.
Ole Settergren tycker att det skorrar falskt att vi i Sverige skulle ha ett livsinkomstbaserat allmänt pensionssystem, det skriver Jan Arleij i Senioren.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.