Besviken på svek mot pensionärer: "Tickande bomb"

För lite, för sent

Det görs några förändringar – exempelvis sänktes skatten för pensionärer och grundskyddet höjs i den allmänna pensionen, i årets budgetförslag från regeringen som presenterades på onsdagen. Men det räcker inte på långa vägar, menar Håkan Svärdman.

“Avståndet i pension mellan de som arbetat och de som inte arbetat krymper eftersom garantipensionen höjs i högre takt än övriga delar. Vi är på väg tillbaka till 90-talet som vi skulle bort ifrån”, säger han.

Gamla pensionssystemet tillbaka

På 1990-talet avskaffades det gamla ATP-systemet eftersom det var för dyrt och farligt att ha en helt statligt finansierad pension. Istället satte man in det nya systemet som skulle vara fristående från statsbudgeten . Det nya systemet skulle ge minst lika bra ersättning för pensionärer, vara säkrare för staten och samtidigt uppmuntra svenskarna att jobba mer och längre.

Det nya systemet skulle ge mer ersättning för pensionärer, vara säkrare för staten och samtidigt uppmuntra svenskarna att jobba mer och längre.

Men så blev det inte. Nu får man ofta inte ut mer än hälften av sin lön i pension, menar Folksam.

Pensionen som fattigfälla

För att inte folk ska hamna i fattigfällor höjs därför statens bidrag, den så kallade garantipensionen, årligen. Men det gör att avståndet mellan de som arbetat och de som inte arbetat minskar.

“Det är ett systemfel som skulle kosta ungefär 15 miljarder att åtgärda”, säger Håkan Svärdman.

Pengarna finns – men går inte till pensioner

Och det märkliga är att pensionssystemet har 15 miljarder. Man har till och med ett överskott på över 20 miljarder, varje år, eftersom många betalar in pensionsersättning som de inte kan ta del av. Men de pengarna används till andra reformer i statsbudgeten, istället för till pensionärerna.

“Vi vill höja pensionsrätten, införa en gas i pensionssystemet och modernisera garantipensionen”, säger Svärdman till Dagens PS.

“Finansieringen ser jag inga större svårigheter med. Men då får man svårare att finansiera andra saker, om man lägger pensionspengarna på pensioner”, säger han.

De tre åtgärderna som Folksam vill se har Dagens PS skrivit om tidigare.

En första lösning

För det första vill man höja pensionsrätterna: Istället för 17,20 kronor per hundralapp i lön vill Folksam att de blivande pensionärerna ska få 18,50 inbetalt till den allmänna pensionen.

Det skulle göra det möjligt för svenska pensionärer att få ut mer än 60 procent av slutlönen i pension.

För det andra…

För det andra vill man införa en gas i pensionssystemet.

“När pensionssystemet går med underskott så finns det en broms som innebär att man betalar ut mindre i pensionen. Men vi vill att man också ska införa den gas man lovade för 24 år sedan. Det finns en bred politisk enighet kring frågan och ändå ser vi nu i budgeten ytterligare ett förlorat år vad gäller gasen”, säger han.

Större skillnad att jobba

“Det ska inte räcka att bo i landet för att få garantipension. Pensionen måste i huvudsak vara kopplad till arbete, det vill säga att pension är uppskjuten lön. Regeringen pratar om att uppgradera arbetets betydelse men här gör man tvärt om”, säger Håkan Svärdman.

En modernisering skulle ge en oförändrad pensionsnivå för de med lägst inkomster eller ingen inkomst, medan de som arbetat hela livet skulle få en höjning. På det viset behöver det inte kosta skattebetalarna några ansenliga summor, menar han.

En besviken pensionsexpert

Men istället gjorde man ingenting.

“Jag känner en besvikelse. Den här budgeten visar inget nytt under solen och det är en ren och skär besvikelse, säger han och fortsätter:

Vi vet vart det här barkar, och ändå är det ingen som vågar ta tag i det. Det kanske gynnar någon, men det gynnar absolut inte pensionärerna”, säger Håkan Svärdman till Dagens PS.

Läs mer om pensionsexperten:

Expert om budgeten: 2024 förlorat år för pensionärer – Dagens PS