2 av 3: Uselt förtroende för pensionssystemet

Tre anledningar ligger bakom

Enligt Staffan Ström, som är pensionsekonom på Alecta, finns tre huvudsakliga anledningar till de bottenlåga siffrorna.

Det ena är att pensionen allt mer har blivit en politisk stridsfråga.

“Här såg man både från vänster och höger en chans att vinna väljare på att beskriva pensionerna som usla och pensionssystemet som fallfärdigt, och det får betydelse även om det inte stämmer med verkligheten”, säger Staffan Ström till Tidningen Näringslivet.

Även media bär ansvar för att förtroendet för pensionssystemet försämrats, genom att måla upp skräckscenarier av hur dålig pensionen kan bli.

“Pensionspopulism från både politik och media bygger upp en väldig oro som för det mesta är helt obefogad”, säger Staffan Ström.

Pensionssystemet är obegripligt för många

Den tredje anledningen är att pensionssystemet blivit obegripligt för många de senaste åren.

Hösten 2021 infördes det så kallade inkomstpensionstillägget, ett år senare höjdes garantitillägget – och i samband med detta rubbades förhållandet mellan arbetsinkomst och pension. Samtidigt har det också införts ändringar i bostadsstöd och konsumtionsstöd.

Systemet har helt enkelt blivit för krångligt.

Mycket bättre än vi tror

Enligt Pensionsmyndigheten ligger en typisk pension mellan 72 och 110 procent av den tidigare inkomsten, vilket är högt över den politiska ambitionen på 70 procent.

Därför är systemet mycket bättre än vad många kanske tror, menar Staffan Ström.

“Det finns ett glapp mellan perceptionen av systemet och hur det verkligen levererar”, säger han.

Läs även: Ett tips till dig som funderar på att ta ut din pension

Läs även: Majoriteten: ”Kommer inte kunna leva på pensionen”