6,4 procent. Det är siffran som kommer att styra löneutvecklingen för miljontals svenskar.
Nya löner - blir vägledande för miljontals
Matilda Habbe
Uppdaterad: 01 apr. 2025Publicerad: 01 apr. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
En löneökning på 4,2 procent för 2025. Det var den siffra facken inom industrin presenterade inför avtalsrörelsen.
Bakgrunden till kravet var tydlig: De senaste årens höga inflation har gröpt ur svenskarnas reallöner.
Enligt Konjunkturinstitutet ligger reallönerna i dag på 2015 års nivå efter att ha tappat tio års löneökningar under 2022 och 2023.
Nu, några månader senare, är industriavtalet i hamn.
6,4 procent
Resultatet blev löneökningar på 3,4 procent första året och 3 procent andra året – totalt 6,4 procent på två år.
“Vi nådde inte så långt i löneökningstakt som vi önskat, men helheten i uppgörelserna gjorde att vi tycker att det blev en acceptabel nivå”, säger Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer, till SVT.
Avtalet fungerar som det så kallade märket, det vill säga riktmärket för resten av arbetsmarknaden. Det är vägledande och påverkar således miljontals löntagare i helt andra branscher än industrin.
“Det här påverkar hela den svenska arbetsmarknaden – det har det gjort i snart 30 år”, säger Petter Hällberg, nationalekonom på Medlingsinstitutet, till Nyhetsdagen.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Vägledande för hela arbetsmarknaden
“Märket är en kostnadsram på 6,4 procent på två år. Det är vad fack och arbetsgivare på övriga avtalsområden på arbetsmarknaden har att förhålla sig till”, säger Mattias Dahl, vice vd på Svensk Näringsliv, till Arbetet.
Industriavtalet är först ut i årets stora avtalsrörelse, där totalt 510 kollektivavtal ska omförhandlas under 2025.
Avtalet påverkar 3,4 miljoner anställda – vilket gör årets förhandlingar till de mest omfattande sedan 2007.
Bland dem som väntat in märket finns exempelvis Kommunal och Sveriges kommuner och regioner, som nu går vidare med sina förhandlingar.
“Det är inte så att man på individuell nivå är säker på att man får exakt den här procentsatsen som man kommit fram till. Men det ger ju ett riktmärke som får genomslag på hela arbetsmarknaden, med mer eller mindre precision, kan man säga. Kollektivavtalen är ju skrivna utifrån förutsättningarna i varje bransch”, säger Petter Hällberg.
“Äventyrar vår konkurrenskraft”
Från fackligt håll ses avtalet som en acceptabel kompromiss. Från arbetsgivarsidan låter det mer bekymrat.
Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, varnar för att kostnadsnivån är för hög jämfört med andra länder.
ANNONS
“Avtalet äventyrar vår konkurrenskraft, bland annat i jämförelse med Finland och Tyskland, där löneavtalen landade på en lägre nivå. Våra företag är djupt bekymrade”, säger han i ett pressmeddelande.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Även Per Widolf, Industriarbetarnas förhandlingschef, konstaterar att 6,4 procent är utmanande högt.
“Det ligger en bit över jämförbara konkurrentländer, så det är självklart utmanande för industrins konkurrenskraft. Men i vår osäkra tid är det bra att industrins parter visat ansvar och satt förutsättningarna för två år. Det är bra för svensk arbetsmarknad att ha en fast punkt att hålla sig i”, säger han.
Läs också: Facken kräver historiskt höga löneökningar. E55
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS