Inflationen har fått flera EU-länder att satsa på maxpriser på mat. Nationalekonomen: ”Jag har inte sett något liknande sedan 70-talet”.
Nu införs statliga matpriser: "Inte sett sedan 70-talet"
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 05 juni 2023Publicerad: 02 juni 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Elpriserna sjunker men livsmedelspriserna fortsätter att stiga. Det som nu beskrivs som ”den värsta krisen för levnadskostnaderna” på en generation har nu fått flera EU-länder att satsa på radikala åtgärder, skriver E24.
Bakgrunden är förstås att livsmedelspriserna steg med 16,6 procent i EU från april 2022 till april i år, enligt statistik från Eurostat.
Nu agerar regeringarna och rotar runt i hela den ekonomiska verktygslådan.
MISSA INTE: Vändningen: Nu minskar matpriserna i Sverige – pyttelite
Flera experiment
– Det finns färska experiment runt om i Europa med olika åtgärder för att stävja matprisinflationen, säger nationalekonomen, professor emeritus Lars Jonung som är expert på dessa prismekanismer.
• I Ungern, där livsmedelspriserna stigit med 38,5 procent på ett år, har regeringen infört maxpriser på livsmedel som ägg, mjölk och socker. Det i sin tur har fått matkedjorna att begränsa hur mycket varje individ får köpa av varorna.
• I Grekland har myndigheterna valt att begränsa livsmedelskedjornas vinstmarginaler på vissa varugrupper. Begränsningarna gäller till halvårsskiftet.
• I Frankrike har man ingått lösare avtal med detaljhandeln om att sänka priserna på väsentliga varor så mycket som mycket fram till halvårsskiftet. I Storbritannien diskuteras ett liknande avtal.
• I bland annat Spanien, Portugal och Polen har man sänkt momsen på flera viktiga livsmedelsprodukter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
”Fungerar inte”
Lars Jonung, med en omfattande forskning bakom sig, har inte sett ett liknande mönster i västländer sedan 1970-talet.
– Man börjar smått, med mindre omfattande regelverk. Sedan visar det sig att dessa inte fungerar för att få bukt med inflationen och då kommer man successivt att propagera för mer bindande och heltäckande kontroller. Det är så den politiska dynamiken brukar fungera, säger Jonung och pekar på tiden då Richard Nixon var president i USA.
1971 införde Nixon ett 90-dagarspris och lönestopp för att bekämpa skyhöga priser.
Angriper inte orsakerna
– Vår historiska erfarenhet från olika typer av priskontroller visar att ingen priskontroll kan minska inflationstakten på lång sikt och det har vi nu bevis från de senaste 2 000 åren på, säger Jonung.
Världsbanken konstaterade nyligen att det finns ett ”akut behov” av ”riktade politiska insatser” för att skona dem som är mest utsatta för de höga matpriserna i flera EU-länder och det finns effektiva åtgärder, menar Jonung.
Vill se direktstöd
– Man kan ge direktstöd till hushåll som drabbats av den kraftiga höjningen av matpriserna, barnbidraget kan tillfälligt höjas, man kan sänka skatten för lågavlönade, eller sänka skatten på vissa livsmedel, säger Jonung.
– Det är viktigt att ha en väl fungerande prismekanism just för att anpassa sig till förändrade prisförhållanden. Så min sista punkt är följande: lek inte med prismekanismen.
En liten tröst kom under torsdagen. Färska inflationssiffror från euro-området visar att pristillväxten dämpades till 6,1 procent under maj 2023.
ANNONS
Läs mer om inflation och matpriser:
Vändningen: Nu minskar matpriserna i Sverige – pyttelite
Förlikning efter AP-fondens ketchupeffekt
Mardröm: Hushållen har förlorat 100 000 kronor på ett år
Grönsakspriset kan stoppa nya fruktade räntehöjningar
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
