Morot eller piska: Kan högre löner fylla kontoret?

Kräver en strategi

En diskurs som allt jämt fortsatt, men också hårdnat.

Inte minst sett till de geopolitiska spänningar som råder, där varsel och uppsägningar sker på löpande band, och även chefshuvuden rullar.

Ett klimat som givetvis kräver en strategi från världens företagare. Huruvida den ska bestå i en morot eller piska tycks emellertid fortfarande inte kristallklart.

Tydligt är dock att det första alternativet tycks fungera bra – förutsatt att du som arbetsgivare är beredd att betala.

Förenat med kostnader

Att locka arbetskraften tillbaka till kontoret är nämligen förenat med en hög kostnad. Omvänt kan de som är villiga att byta bort distansarbetet mot kontoret på heltid förvänta sig en förändring i lönekuvertet.

Något som kan vara mödan värd. Åtminstone om du lever i USA.

Ny forskning visar nämligen att ett sådant byte kan höja lönen med så mycket som 30 procent, skriver CNBC.

Enligt data som tagits fram av ZipRecruiter erbjuder företag i dag en lön på i genomsnitt 82 037 dollar för roller på plats. En siffra som kan ställas mot 59 085 dollar, vilket var vad samma roll betalade under 2023.

Distansarbete inte lika lukrativt

Vänder vi istället blicken mot distans- och hybridjobben, har ersättningen inte stigit i samma takt.

En hybridroll som i fjol betalade i genomsnitt 54 034 dollar, ligger ett år senare på 59 992 dollar. Tittar vi på distansrollen ligger den enligt ZipRecruiter på 75 327 dollar, vilket kan jämföras med 69 107 dollar 2023.

De som övergav distansarbetet för kontoret förra året fick därmed en löneökning på närmare 29,2 procent.

De som hoppar mellan kontorsjobb kan i sin tur förvänta sig en löneökning på 23,2 procent, medan de som skiftar från ett distansjobb till ett annat landar i en ungefärlig ökning på 22,1 procent.

Stort intresse för distansarbete

Med dessa siffror på plats kan det ändå sägas att intresset för distansarbete är fortsatt starkt.

Färska siffror från LinkedIn visar att distansjobb får nästan hälften av alla ansökningar, trots att färre arbetsgivare erbjuder det, och att formen bara utgör 10 procent av alla jobbannonser i USA.

Så hur ser det ut i Sverige?

Distansarbete – en laglig rättighet?

När svensken i september 2021 började återgå till kontoret efter pandemin, arbetade en tredjedel av personerna i åldrarna 15–74 år hemifrån, enligt statistik från SCB.

När det var som vanligast med hemarbete rörde det sig om mer än 40 procent. En mycket hög siffra med svenska mått mätt.

När Owl Labs under 2023 undersökte attityderna till distansarbete i de nordiska länderna fann de att efterfrågan på arbetsplatsflexibilitet inte lagt sig.

Tvärtom ansåg 65 procent av de anställda i Sverige att arbete på distans bör vara “en laglig rättighet”.

Inför policys

Ett resultat som talar för att diskussionen om distansarbetets vara och icke vara lever i allra högsta grad, liksom utmaningarna för arbetsgivarna.

Går vi tillbaka till USA visar en undersökning att 90 procent av företagen avser att implementera policys för återgång till kontoret i år, skriver CNBC.

30 procent uppger att de som inte efterföljer de nya reglerna kommer att hotas med avsked. Att andra företag föredrar att se över förmåner och löner styrks i sin tur av ZipRecruiters data.

Läs mer:

Så låter du smart – på riktigt