I mars 2023 rådde det krisstämning i Sverige. Då hade maten blivit 22 procent dyrare på tolv månader. Nu – två år senare – är läget än värre.
Matpriset en tickande bomb: “Ockerliknande priser”


Mest läst i kategorin
Matpriset står nu 2 procent högre än vid krismötet 2023 och 28 procent högre än vid ingången 2022, skriver Andreas Cervenka på Aftonbladet.
På bara tio år har matpriserna ökat med 45 procent.
Det är en smäll som känns i plånboken, särskilt när hushållen redan kämpar med stora utgifter.
Sedan januari 2022 har matkassen blivit 2 825 kronor dyrare per månad för en familj med två tonåringar, skriver News55.
Enligt SCB lägger svenskarna i snitt 13 procent av sin budget på mat – motsvarande 350 miljarder kronor per år.
“Ockerliknande priser på smör och ägg är här för att stanna”, skriver Cervenka.
Dyraste månaden på länge
Kallduscharna har varit många de senaste åren – den senaste kom nu i februari.
Då ökade matpriset med 1,3 procent på en månad – den snabbaste prisuppgången sedan krismötet 2023 – visar statistik från Matpriskollen.
“Den här ökningen innebär att det blir cirka 3 miljarder kronor dyrare att handla dagligvaror på årsbasis. Det här är ett hårt slag mot landets hushåll som redan är pressade”, säger vd och grundare Ulf Mazur.
Och det handlar inte bara om enstaka produkter – ökningen är bred.
Läs mer: Största matpris-rallyt på två år: “Kalldusch”. Dagens PS
Matjättarna gör vinster
Men vart tar alla pengar vägen?
Enligt Konkurrensverket beror de skenande priserna delvis på svag konkurrens.
Livsmedelbolagen för över hela den ökade kostnaden av dyrare råvaror i matpriset – och behåller samtidigt sina vinster, skriver Cervenka.
Årsredovisningarna från Axfood, ICA och Coop visar att bruttovinsterna har skjutit i höjden.
Exempelvis har Axfoods bruttovinst ökat från 7,9 miljarder kronor 2019 till 12,2 miljarder 2024. ICA har under samma period sett en ökning från 21 till 26 miljarder. Även Coop har sett en uppgång i sin lönsamhet.
Vill du läsa mer? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Svag konkurrens driver upp matpriset
Enligt Konkurrensverket är det tydligt: konkurrensen är för svag.
Bland annat gör en mekanism som kallas ”dubbelmarginalisering” att prisökningar förstärks genom hela kedjan – från producent till butik.
Det innebär att små kostnadsökningar på råvaror kan leda till betydligt högre priser för konsumenterna.
Regeringen har gett Konkurrensverket mer pengar för att utreda problemet, men än så länge har inga stora förändringar skett.
Konkurrensverket har föreslagit åtgärder som att underlätta för nya aktörer att etablera sig och göra det svårare för de stora kedjorna att låsa in handlare i långa avtal.
“Historien ger vid handen att snabbt stigande matpriser i ett land är lite som att bjuda in till korvgrillning vid en ammunitionsdepå – det är att be om problem”, skriver Cervenka. Han avslutar:
“När inser svenska politiker faran?”.
Läs också: Familjens matpriser 2 800 kronor högre i månaden. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.