Att frukt och grönt är bra för hälsan är ingen nyhet. Ändå äter bara var tionde svensk enligt rekommendationerna.
Matkrisen: Vi har inte längre råd med hälsa
Matilda Habbe
Uppdaterad: 20 mars 2025Publicerad: 20 mars 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Matpriserna har skjutit i höjden de senaste åren. På tio år har matpriserna ökat med 45 procent och när SCB sammanställde prisökningarna för februari månad var det en dyster läsning för många. Matpriserna hade då ökat med 3,9 procent – den högsta ökningen sedan 2023.
Aftonbladets Andreas Cervenka kallar priserna för “ockerliknande” och menar att de är här för att stanna.
Ovanstående utveckling gör avtryck på svenskens tallrik.
Missa inte: Så billig har maten blivit i Sverige. Dagens PS
Har inte råd
Ohälsosam mat är det som, efter tobak, orsakar flest sjukdomar i Sverige idag, enligt beräkningar från Livsmedelsverket.
Det vet svenskarna om.
Enligt Vegocracy Report 2025, en omfattande undersökning genomförd på uppdrag av salladsföretaget Picadeli, tror 83 procent att hälsosam kost förbättrar livet. Samtidigt oroar sig 4 av 10 över att deras kost har en negativ påverkan på deras hälsa.
Problemet? Många har inte längre råd att prioritera hälsa. Enligt samma rapport uppger 1 av 3 att de inte har råd att äta tillräckligt med frukt och grönt.
ANNONS
Det är en rejäl ökning från fjolårets 1 av 5.
Samtidigt säger hela 86 procent att de skulle äta mer frukt och grönt om det vore billigare medan 59 procent uppger att de ekonomiskt tuffa tiderna gör det svårt att köpa frukt och grönt så ofta som man vill.
ANNONS
Senaste nytt
De drabbas hårdast
Det är nog få som inte känner av de höga matpriserna. Vissa grupper har det dock tuffare än andra.
Bland annat uppger 58 procent av de som är arbetslösa att de inte har råd att äta tillräckligt med frukt och grönt.
Var tredje barnfamilj uppger samma sak – en ökning med 82 procent jämfört med förra året.
“När priserna stiger blir de utsatta grupperna i samhället extra drabbade. Även om inflationen gått ner jämfört med förra året är matpriserna fortfarande höga, arbetslösheten ökar och oron i omvärlden är stor”, säger David von Laskowski, koncernchef på Picadeli, i ett pressmeddelande.
Viljan finns
Att många vill äta mer hälsosamt råder det förvisso inga tvivel om. Bland annat uppger 78 procent av svenskarna att de skulle äta mer frukt och grönt om momsen togs bort. Lika många uppger att de skulle välja bort skräpmat om den blev dyrare.
ANNONS
Det är dock inte bara priset som sätter käppar i hjulet. 20 procent av svenskarna säger att de inte har tillgång till färska råvaror i sin närhet. Samtidigt uppger nästan hälften av alla mellan 18-29 år att de saknar hälsosamma och prisvärda lunchalternativ nära skolan eller jobbet.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Pris och smak styr våra matval
Enligt rapporten är det smaken som styr våra matval allra mest, följt av priset.
Hälsosam mat har dock fortfarande svårt att konkurrera med andra alternativ. Bara 4 procent associerar hälsosam mat med god smak, och för många förknippas den istället med något dyrt och krångligt.
Men matindustrin och beslutsfattare kan förändra detta, menar rapporten. Genom att sänka priserna, öka tillgängligheten och göra hälsosam mat mer lockande kan fler få möjlighet att äta bättre, slår man fast.
Matvanor mer än ett personligt val
Rapporten visar att hälsosamma matvanor inte bara handlar om individuella val – utan om ekonomi, tillgång och strukturella hinder.
“I en tid där klimatförändringar, befolkningsförändringar och ökad ojämlikhet pressar våra livsmedelssystem och vår förmåga att göra hälsosamma val, måste livsmedelsindustrin fortsätta att utmana status quo med nya lösningar. Samtidigt behöver beslutsfattare, leverantörer och samhälle tillsammans sänka de ekonomiska trösklarna för en hälsosammare framtid”, avslutar David von Laskowski.
ANNONS
Läs också: Svensk bojkott: Då tömmer danskar hyllorna. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS