LO-ekonom varnar för löneglidning

Nästa stora avtalsrörelse kommer 2023, efter en lättare lönerevision i vår. Eftersom många LO-medlemmar äger både tar sig till jobbet med bil och värmer sina hus med el förutspår LO att det kan bli fart i förhandlingarna.

”De höga energipriserna driver upp Sveriges inflation till den högsta nivån på nästan 30 år. Det urholkar löntagarnas reallöneökningar. Håller utvecklingen i sig ökar risken för kompensationskrav i år, men framför allt inför 2023”, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö till Dagens Nyheter.

LO utgår från att Riksbanken kommer att vilja hålla inflationen kring två procent. Men hög inflation kan utlösa krav på högre lön, särskilt i sektorer som går bra. Dessutom menar LO att tjänstemännen har dragit i väg mer i lön än arbetarna under pandemin, vilket i sig kan skruva upp förväntningarna hos LO.

LO-förbundens gemensamma avtalskrav för 2023 läggs fram i höst, men redan i vår kan de lokala löneförhandlingarna driva upp lönerna.

Vissa bedömare tror också att inflationen kan leda till ny kritik mot att exportindustrins löner används som riktmärke för hela arbetsmarknaden.

Löneglidning i tjänstemannafack

Johan Ingelskog, Kommunals avtalssekreterare, menar att modellen inte är långsiktigt hållbar.

”Över en halv miljon kommunalare bemannar den välfärdsmotor som får Sverige att fungera. Många i våra över 230 yrken jobbar dygnet runt”, säger han till Dagens Nyheter.

”Många tjänstemannagrupper smiter från industrimärket tack vare sifferlösa avtal medan löneglidningen inom Kommunal är i stort sett obefintlig.”

I avtalsrörelsen 2020 blev industrins 29-månadersavtal, från 1 november 2020 till 31 mars 2023, riktmärke för hela arbetsmarknaden och ger en löneökningstakt på i snitt 2,23 procent/år, enligt LO.

Sveriges inflationstakt steg i november till 3,6 procent. Det är den högsta nivån sedan december 1993, enligt SCB.

Men Marie Nilsson, ordförande för IF Metall, ser ändå inte inflationen som en utgångspunkt för lönekrav. Hon pekar påandra faktorer som talar för högre löner framöver:

– Svensk industri gick starkt före covid och har klarat krisen bättre än många andra. Håller det i sig kommande halvår talar det för strukturella effektiviseringar, som ger utrymme för en högre löneökningstakt.

Industrins slutliga avtalskrav för 2023 överlämnas i december.