Lånelöfte – dags för ett namnbyte? 

“Oroväckande”

Många tror felaktigt att ett lånelöfte betyder att banken lovar att ge dem ett lån, när det egentligen bara är ett preliminärt besked om hur mycket de kan låna baserat på deras nuvarande ekonomi.

Det enda lånelöftet “lovar” är att du kanske kan få ett lån. 

“Att många inte vet vad ett lånelöfte innebär är bekymmersamt men att en så stor andel tror att de vet det – men i praktiken inte gör det – är kanske än mer oroväckande. Särskilt när det är en så avgörande faktor, att det är preliminärt, som de misstar sig på”, säger Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB.

De flesta får lån ändå

Även om ett lånelöfte inte är bindande, visar undersökningen att bara 4 procent av låntagarna har fått avslag på sin bolåneansökan efter att ha fått ett lånelöfte.

De vanligaste orsakerna till att banken nekar lån trots lånelöfte är:

• Banken godkänner inte bostaden som säkerhet.
• Den lånesökandes ekonomi har förändrats sedan lånelöftet utfärdades.

I många fall löste sig situationen ändå – vissa låntagare gick till en annan bank, andra fick skjuta till mer kontanter och en del valde att köpa en annan bostad än de först tänkt.

Missvisande namn – men få vill ändra det

Att många har dålig koll på vad lånelöfte faktiskt innebär är förvisso inte helt märkligt. 

Begreppet “lånelöfte” kan vara missvisande. Namnet antyder att det är ett löfte om lån, när det i själva verket bara är en preliminär bedömning.

Trots detta är det bara 1 av 4 som tycker att termen borde ändras. Av dem som vill se ett nytt namn föreslår 65 procent att det istället borde heta “preliminärt lånebesked”, medan 17 procent föredrar “låneindikation”.

“En lösning skulle kunna vara att byta namn. ”Preliminärt lånebesked” vore till exempel en mer korrekt benämning. Men det nuvarande begreppet ”lånelöfte” föredras av de tillfrågade, sannolikt för att det trots allt är så pass etablerat”, säger Hasselvik.

Läs också: Vad de rikaste vet om pengar – och som du borde lära dig. Dagens PS