Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare – rätt eller fel?

Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, menar att regeringens förslag om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare är fel väg att gå och att det skulle slå ut kollektivavtalens lönereglering, det skriver Tidningen Näringslivet.

Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) säger i ett pressmeddelande att svenska arbetstagare inte ska behöva konkurrera med dåliga arbetsvillkor och dåliga löner och det håller Amelie Berg med om, men hon menar att förslaget skapar problem för företagen och kan ge arbetskraftsinvandrare högre lön än svenskar.

Hon tycker inte heller att det inte är någon bra idé att från politiskt håll sätta löner och menar att det är parterna som ska göra det.

Skapar problem i Danmark

Vid en presskonferens påtalade Anders Ygeman att det finns liknande regler i andra länder, men enligt Amelie Berg betyder inte det att de fungerar, hon säger till Tidningen Näringslivet att i Danmark skapar lönegolven problem med kompetensförsörjning.

Dagens regler säger att en arbetskraftsinvandrare ska ha en lön på minst 13 000 kronor, regeringen föreslår nu att nivån på försörjningskravet ska höjas avsevärt.

“Vi vill öka chansen för att lediga jobb med inga eller korta utbildningskrav först och främst ska gå till arbetslösa och personer som har fått skydd i Sverige. Vi vill att arbetskraftsinvandrare ska ha en anställning som ger en god försörjning med schyssta villkor. Vi vill motverka fusk och grovt utnyttjande av arbetstagare på svensk arbetsmarknad”, sade Anders Ygeman vid presskonferensen.

Vill se avsevärd höjning

Han sade vidare att regeringen kommer fatta beslut om nivån på försörjningskravet, men att meningen är att nivån ska höjas avsevärt, samt att han vill diskutera nivån med riksdagspartierna och med arbetsmarknadens parter.

Vid presskonferensen nämnde Anders Ygeman även att olika riksdagspartier har diskuterat lite olika nivåer men att han tycker att den nivå som Moderaterna har landat på, på 80 procent av medianlönen, vilket innebär cirka 27 000 till 28 000 kronor, är en bra utgångspunkt för diskussionen.

Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer: Kompetensbrist hotar svensk forskning