Experten: Därför ska du nå dina mål – och därför inte

Vi vill utvecklas

Denna självbestämmande-teori har sina rötter i studier på 1970-talet men lyfte först efter en nyskapande artikel år 2000.
Där beskrevs några kärnbegrepp kring motivation, prestation och välbefinnande och det är denna fallna mantel Robson nu tagit upp.

Utgångspunkten är att de flesta av oss har en naturlig önskan att lära oss mer och utvecklas.
“Det bygger på antagandet att människor är tillväxtorienterade”, säger Anja Van den Broeck, professor vid fakulteten för ekonomi och ekonomi vid KU Leuven i Belgien.

Denna tillväxtorientering är mest synlig i små barns omättliga intresse för omvärlden men återspeglar sig även i den fascination och nyfikenhet vuxna kan känna inför sina aktiviteter.

Men vi behöver ofta uppmuntra oss själva, skriver Robson, via olika former av vad han kallar ”extrinisk motivation” och som påverkar oss i olika riktningar. Det handlar om identifikation, introjektion och extern reglering.

Utgångspunkten inom all utveckling är att de flesta av oss har en naturlig önskan att lära oss mer. (Foto: Pixabay)

Tre faktorer

Identifikation – även om du inte tycker själva aktiviteten är så kul kan den tilltala dina bredare värderingar och mål och därmed ge en annan typ av motivation.

Introjektion – ibland sätter vi press på oss själva för att bevara vårt ego och vår självbild.
“Din självkänsla kan bero på aktiviteten. Du är orolig för att om du inte når ditt mål kommer du att känna skam och en känsla av misslyckande”, förklarar Van den Broeck.

Extern reglering – ibland kommer motivationen enbart ur externa belöningar, som berömmelse och rikedom. På vissa arbetsplatser kan extern reglering komma som prestationsrelaterade bonusar och löneökningar.

Du fortsätter att lägga ner arbetet för att få pengarna, även om du finner att uppgifterna i sig är ganska trista och meningslösa.

Pengar fungerar sämst

Anja Van den Broeck analyserade nyligen 104 artiklar som undersökte motivation på arbetsplatsen. Hon fann att inneboende motivation, i form av intresse eller nöje som utlöstes av själva jobbet, gav bättre arbetstillfredsställelse, engagemang och proaktivitet, och att det var mycket skyddande mot utbrändhet.

Identifikation, känslan av att ett jobb är viktigt eller meningsfullt, var också oerhört bra för välbefinnandet och ännu viktigare för jobbets prestation.

Introjektion, att koppla arbetet till sin självkänsla, verkar ge bättre arbetsprestationer men även öka stressen och skapa en större risk för utbrändhet. Och extern reglering, karriär, bonus och belöningar, visade sig ha de värsta effekterna.

“Beror helt på”

“Det är viktigt att ta dessa slutsatser med en nypa salt”, säger Ian MacRae, arbetslivspsykolog och författare, vars böcker inkluderar Motivation and Performance som är samskriven med Adrian Furnham. 

Även om han ser ett värde i att särskilja olika typerna av motivation, påpekar han att deras relativa betydelse kommer att bero på bredare omständigheter. Om någon kämpar med levnadskostnadskrisen, till exempel, så kan “externa” motiveringar som löfte om höjd lön göra en verklig skillnad, enligt MacRae.

“Du måste vara försiktig med att dra slutsatser som inkluderar alla. När dina grundläggande behov har uppfyllts, blir den inneboende motivationen mycket mer betydelsefull”, påpekar han och tillägger att självmedvetenhet är grundläggande och viktigt.

Allra viktigast är kanske att förstå vad det är du vill ha ut av arbetet. Handlar det till exempel om arbetsrelationer med andra människor, eller om lärande och utveckling?

Chefen måste lyssna

Det är samtidigt viktigt att företagsledningen lyssnar noga när anställa förklarar sina motiv och vad som driver dem och ser till att om möjligt skapa förutsättningarna för medarbetarna att arbeta utifrån det.

Van den Broeck håller med och påpekar att vikten i att kunna erbjuda medarbetarna en känsla av autonomi är kopplad till motivationens möjligheter. Det betyder inte att de anställda får helt fria tyglar att göra vad de vill, men det kan innebära att det finns valmöjligheter i arbetsprocessen.

Det är också viktigt att förklara syftet med de uppgifter de har tilldelats och som måste utföras oberoende av allt, så att de kan förstå hur deras arbete passar in i teamets uppdrag.

Gäller allt

Självbestämmandeteorin kan inte bara appliceras på arbete utan lika väl på hobbies och fritidsaktiviteter.
Vill du till exempel lära dig ett språk bara för att du tycker att det skulle låta imponerande? Eller härrör det från ett genuint intresse för kulturen eller ett specifikt behov av att kommunicera med de som talar språket?

Om du inspireras av det sistnämnda, kommer du att uppleva det oundvikliga hårda arbetet mycket mindre som en prövning än någon som vill lära dig språket för att imponera med att vara flerspråkig, skriver Robson.

Motsvarande resonemang kan även appliceras på träning, fysisk status och annat, påpekar han.

Först – till sist

Och, för att återvända till första raden som egentligen var den sista; det viktigaste är att fokusera på de mål som känns mest meningsfulla och lustfyllda för dig som person, och att strunta i det som pådyvlas oss av andra.

Då kan det hela bli en källa till glädje istället för ännu en arbetsuppgift, och det är väl ett nyårslöfte så gott som något?

Läs även: Fortune tipsar: Så boostar du dina anställda inför 2023