Dagens PS

Efter vårdstrejken: “Blev ingen skillnad” 

Vårdstrejken
Vårdförbundets stora stridsfråga var att få igenom en arbetsförkortning för vårdpersonalen (Foto: Jessica Gow/TT)
Matilda Habbe
Matilda Habbe
Uppdaterad: 01 nov. 2024Publicerad: 01 nov. 2024

Den pågick under större delen av våren och försommaren – vårdstrejken. Men inte alla är övertygade om att den var mödan värd. 

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Efter att förhandlingarna mellan Vårdförbundet och arbetsgivarna strandade utlystes en mycket omdebatterad vårdstrejk. Vårdförbundets stora stridsfråga var att få igenom en arbetsförkortning för vårdpersonalen – något som i slutändan uteblev för majoriteten.

Långt ifrån alla påverkas

Från och med den 1 november gäller den arbetstidsförkortning som Vårdförbundet strejkade till sig tidigare i år. 

För omkring tio procent av förbundets medlemmar betyder det mellan två och fem timmars kortare arbetstid per vecka. Men för majoriteten är verkligheten en annan. 

”För oss blir det ingen skillnad”, säger intensivvårdssjuksköterskan Therese Marklund.

Hon jobbar på sjukhuset i Piteå, där många inte anser att konflikten var värt allt besvär, rapporterar Sveriges Radio. Det lokala kollektivavtalet i Norrbotten är fortfarande bättre än det centrala avtalet som strejken ledde till.

“Det nya avtalet innefattar ju bara 10 procent av Vårdförbundets medlemmar, och det är ju en start. Men man hade hoppats på mer”, säger Marklund. 

ANNONS

Senaste nytt

Vårdförbundet: Viktigt steg trots allt

“Vår konflikt har gett resultat. Tillsammans har vi förflyttat arbetsgivarna i arbetstidsfrågan. Från att arbetsgivaren sagt blankt nej till förkortad arbetstid ser vi nu att medlemmar som redan idag jobbar i rotation kommer att få sänkt arbetstid”, skrev Vårdförbundet i samband med att strejken avbröts. 

ANNONS

Förbundets ordförande Sineva Ribeiro är även nu positiv till resultatet. Hon menar att strejken var nödvändig för att förhindra försämringar och för att säkra ett bra, centralt avtal som en bas om lokala avtal skulle dras tillbaka.

“Jag vill säga att alla medlemmar tjänade på att vi faktiskt konfliktade bort de försämringar som arbetsgivaren ville ha in i avtalet”, säger hon. 

Enligt Vårdförbundet kommer runt 6 000 till 8 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor att omfattas av den nya arbetstidsförkortningen. Men för resten, cirka 90 procent av förbundets medlemmar, blir vardagen mer eller mindre oförändrad.

Läs också:

Snart får de jobba 34 timmar – med bibehållen lön. Dagens PS

Larmet: Här vill var fjärde byta jobb. Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS