Att återvända till kontoret kostar mer än tid och energi – det kostar också pengar. Tänker man efter finns det faktiskt en drös fördelar med att inte återvända till kontoret.
Bevis? Därför ska du inte tillbaka till kontoret
Matilda Habbe
Uppdaterad: 20 nov. 2024Publicerad: 20 nov. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Vi behöver knappast köra igenom Amazon-spektaklet igen. Värt att nämna är dock att det var startskottet på en return-to-office-följetong där vissa varit emot trenden medan andra varit för. Huruvida någon har mer rätt än den andra är fortfarande oklart.
Något vi däremot kan säga med säkerhet är att fler och fler nu tar siktet på kontoret.
Mer än hälften
I Stockholm är mer än hälften av tjänstemännen tillbaka på kontoret minst fyra dagar i veckan, rapporterar Stockholms Handelskammare. Det är en tydlig uppgång jämfört med förra året.
I USA har istället antalet distansjobb halverats, enligt en undersökning från BetterUp.
I samma veva lovordar en fjärdedel av USA:s arbetsgivare den fysiska närvaron, där ord som “gemenskap” och “företagskultur” går varma.
Men för anställda berättar siffrorna en annan historia. BetterUps studie, som gjordes bland 1 400 amerikanska kontorsarbetare, visar att återgången till kontoret skapar frustration, stress och till och med en vilja att säga upp sig.
Här är ett gäng bevis på att en fullskalig återgång till kontoret faktiskt kan stjälpa snarare än hjälpa.
ANNONS
Senaste nytt
Det kostar
ANNONS
I USA spenderar den genomsnittliga kontorsarbetaren hela 561 dollar per månad (drygt 6 000 kronor) på utgifter kopplade till bland annat pendling och barn- och husdjurspassning. Det motsvarar en normal månadskostnad för mat för två personer i USA, rapporterar Fortune.
I Stockholm uppgår bara pendelkostnaden till 1 020 kronor i månaden. Samma siffra för Göteborg ligger på 835.
Sämre välbefinnande
Låt oss fortsätta på pendlings-spåret. Ynka 30 minuters pendling kan nämligen kopplas till ökad stress och ilska, medan längre resor kan försämra både hälsa och välmående.
Enligt en studie från Lunds universitet bidrar förseningar, trängsel och bilköer till att stressen går upp. Ju längre du pendlar – desto sämre mår du.
Läs också: Här är Sveriges mest eftertraktade jobb. Dagens PS
Förlorad flexibilitet
Den här kanske talar för sig själv. Men, när anställda går tillbaka till kontoret förloras en stor del av flexibiliteten.
Möjligheten att hantera små vardagsärenden – som att ta emot paket eller sätta på en tvättmaskin mellan möten – försvinner, vilket många upplever som en stor källa till tidspress.
ANNONS
Nu vill du kanske gärna börja tala om fuskarbete: “Jag visste väl att distansarbetare sysslade med annat när de jobbar”.
Du har helt rätt.
Men forskning visar också att distansarbete leder till fler totala arbetstimmar för företagen, eftersom gränsen mellan jobb och privatliv suddas ut.
Ökat missnöje
Därtill kan en illa genomförd återgång till kontoret skada både arbetsplatskulturen och relationerna med medarbetarna.
BetterUps undersökning visar att dåligt kommunicerade mandat om att återgå till kontoret ofta leder till lägre engagemang, minskad produktivitet och högre stress. I värsta fall börjar medarbetarna leta efter nya jobb.
Kollar vi återigen på pendlingen, visar en studie att lång pendlingstid kan påverka attityden till jobbet negativt. Pendlings-stressen har nämligen en tendens att spilla över på hur människor känner sig och presterar både på jobbet och i hemmet.
Finns det inga fördelar?
Självklart finns det fördelar med kontorsarbete. Men det är inte vad den här artikeln handlar om. Vill du läsa om kontorets fördelar kan du istället göra det här och här.
ANNONS
Läs mer: Skärper regler för distansarbete: “Roligare på kontoret”. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
