Höjda oljepriser, dyrare vid bensinpumpen och fördröjda räntesänkningar. Tre konsekvenser konflikten i Mellanöstern kan leda till.
Oljepriset steg snabbt med cirka 5 procent sedan president Joe Biden sade att USA ”diskuterar” möjliga attacker från Israel mot Irans oljeindustri, skriver BBC.
Irans attack: Så drabbas svenskarna
Mest läst i kategorin
Iran är den sjunde största oljeproducenten i världen och exporterar ungefär hälften av sin olja, främst till Kina.
Sedan Irans missilattack mot Israel i måndags har priset på brentoljan stigit 10 procent till 77 dollar per fat, men är ändå under nivåer tidigare i år.
Reaktionerna från oljemarknaderna har så här långt varit mer dämpade än de var efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.
Blockad förödande
Samtidigt oroas marknaderna av upptrappningen av konflikterna i Mellanöstern och särskilt oroade är man över risken att en eskalerad konflikt ska blockera Hormuzsundet, där en tredjedel av oljetankfartygen och en femtedel av den frysta LNG-gasen passerar.
Utvecklingen i Mellanöstern sker parallellt med att världens centralbanker konstaterat sin seger över den treåriga inflationschocken efter pandemin och invasionen av Ukraina.
Det är också en förklaring till att de rika G7-ländernas ledare nu försöker dämpa det väntade svaret från Israel på Irans attack.
Räntan – redan stridsämne
Även Sverige påverkas naturligtvis starkt av situationen.
Nu spekuleras även kring hur räntan och kommande räntesänkningar kan påverkas.
Det sker i ett läge där Riksbanken, efter sin senaste räntesänkning, redan är i luven på bankerna om räntan.
Bankerna är för långsamma med att sänka räntan, sade vice riksbankschefen Anna Breman hos SVT i tisdags.
”Räntesänkningarna som vi gör ska komma hushållen till del fullt ut. Bankerna som höjde räntorna jättesnabbt när vi höjde behöver sänka räntan lika mycket nu som vi gör”, förklarade hon.
Dyrare vid pumpen
Det första genomslaget i Sverige efter Irans attack, kom vid bensin- och dieselpumparna, där oljebolagen valt att höja priserna med 20 öre per liter.
Det kan bli värre.
”Om oljeproduktionen drabbas av allvarliga störningar och oljan inte når världsmarknaderna, kan det skapa lite ”hela havet stormar” i världsekonomin. Detta skulle kunna leda till en kraftig prischock, med priser som stiger upp mot 100 dollar per fat”, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, hos SvD.
Det kan också påverka kommande räntesänkningar och få centralbankerna att vilja vila på hanen lite med dem.
”Att den svenska Riksbanken skulle ändra sin räntebana på grund av det som sker är dock osannolikt i nuläget”, lugnar oss SEB:s ränte- och valutstrateg Amanda Sundström, hos SvD.
Läs mer:
Investerare satsar på 25 procent dyrare olja. Dagens PS
Bensinpriset känner av kriget i Mellanöstern. Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.