Det har inte varit så dyrt att bo på ett decennium. I snitt lägger vi numera 27 procent av våra inkomster på boendet. Förklaringen är stigande bopriser och ökad arbetslöshet.
Dyrare att bo – trots minskade inkomster
Mest läst i kategorin
Det är en uppgång med två procent visar en färsk undersökning från slutet av november, enligt mätningar från SEB och Demoskop.
Det är alltså andelen uppskattade boendekostnader i förhållande till hushållens inkomster efter skatt – och som tidigare låg på 25 procent.
Minskade inkomster, ökade kostnader och stigande arbetslöshet liger bakom trendbrottet.
”Ganska många har under året fått minskade inkomster på grund av korttidspermittering, långtidssjukskrivning eller arbetslöshet. Samtidigt har en stor grupp köpt nya och större bostäder och priserna har stigit,” säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till Di.
Mer tid hemma
Samtidigt har indragna resor gjort att allt fler av oss spenderar mer tid hemma, och även mer pengar. Hur mycket vi lägger varierar dock.
Storstadsborna öppnar plånboken mer än människor på landsbygden. Storstadsbor lägger i snitt drygt 28 procent av sin inkomst på boendet, jämfört med drygt 23 procent i övriga landet.
Det skiljer sig sig även åt bland olika inkomstgrupper. Höginkomsttagare betalar i genomsnitt 22 procent för boendet, medan låginkomsttagare lägger 35 procent på att bo.
Om vi hyr eller äger spelar också stor roll. Hyresgäster lägger mest, upp till 35 procent av sin disponibla inkomst, jämfört med runt 25 procent för de som äger sina bostäder själva.
Läs mer: Di:s bostadsexpert: Det här är prisrallyts baksida
Reporter på Dagens PS baserad i Sydney, Australien. Lång erfarenhet av resereportage.
Reporter på Dagens PS baserad i Sydney, Australien. Lång erfarenhet av resereportage.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra Sveriges billigaste bolån.