Dagens PS

Nu har inflationen bestulit dig på över en månadslön

inflationen
Prisökningarna äter upp hushållskassan. På ett år har en medelinkomsttagare som tjänar exempelvis 400 000 kronor per år förlorat nästan 40 000 kronor i köpkraft. Foto: Bilbo Göransson
Bilbo Göransson
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 30 dec. 2022Publicerad: 30 dec. 2022

Under inflationsåret 2022 har svenskarnas köpkraft minskat med mer än en tolftedel, enligt siffror från SCB. Det motsvarar sju års lönelyft. Och inflationen fortsätter 2023, enligt storbankerna.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Sju års löneökningar har gått upp i rök i och med inflationen 2022. Medellönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden, enligt Statistiska Centralbyrån.

Men medan den genomsnittliga lönehöjningen var 742 kronor (ungeför 9800 kronor per år) innebar inflationstakten, det vill säga prisökningarna, att köpkraften krympte för svenskarna.

MISSA INTE: Negativt elpris (!) under nyårshelgen

Inflationen äter upp en hel månadslön

Inflationstakten ligger nämligen på 9,5 procent i Sverige, och det är den högsta nivån på 30 år. Det har Dagens PS skrivit om tidigare.

9,5 procent dyrare levnadskostnader motsvarar 42 294 kronor för en genomsnittlig löntagare, och lönelyftet på 742 kronor räcker inte till för att kompensera.

Det innebär att köpkraften minskat i Sverige – med en hel månadslön som gått upp i rök sedan första advent 2021.

ANNONS

Senaste nytt

Snarare 54 procents ökning – med räntor

Räknar man med räntehöjningarna kan det bli ännu dyrare. Omkostnaderna för en vanlig familj kan ha ätit så mycket som 50 procent av hushållsbudgeten, enligt en uträkning från Dagens Industri:

ANNONS

Exempelvis kostar det för en tvåbarnsfamilj, med 85 procents belåning av en genomsnittsvilla, har nödvändiga hushållskostnader i år rusat. Kostnaderna har ökat med drygt 90 000 kronor. Det motsvarar en ökning på 54 procent.

Rysslands fel

Bakom den höga inflationstakten under året ligger naturligtvis de stigande elpriserna, som en del av förklaringen, som skjutit i höjden sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari och det tillhörande energi- och handelskriget mot Europa.

Rysslands krig har dessutom inneburit osäkerheter på en rad marknader, från råvaror och livsmedel till drivmedel som bensin och diesel.

De dyrare priserna har regeringar världen över försökt bromsa in genom höjda styrräntor – ett beprövat sätt att stoppa konsumtionen och därmed bromsa inflationstakten.

Men de dyrare räntorna är inte ett enkelt verktyg. Företagen har även de dyra lån och för att betala räntorna kan företag tvingas att höja priserna på varor och tjänster för att betala dem.

Hur blir det 2023?

Nu går Sverige in i en lågkonjunktur. Inflationstakten tros sjunka något under 2023, men i något lägre takt. Det framgår av sajten Ekonomifaktas sammanställning av storbankernas prognoser.

SEB misstänker 6,2 procents inflationstakt nästa år, medan Konjunkturinstitutet är lite mer optimistisk med 5,2 procents prognos.

ANNONS

Lågkonjunkturen som väntas nästa år tar emellertid med sig helt andra problem, som sjunkande vinster, fortsatt kräftgång för börsen och i värsta fall även växande arbetslöshet.

Läs mer om kostnader, elräkningar och inflationen:

Negativt elpris (!) under nyårshelgen

Svenskt näringslivs elaka tävling

Räntan stiger  – företagen lånar rekordbelopp – varför då?

Elskatten höjs på söndag – med rekordhöga 800 kronor 

Företag får skjuta på skatten 

Intresserad av ekonomi och andra affärsnyheter? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Bilbo Göransson

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.

Bilbo Göransson
Bilbo Göransson

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Skärpta straff för olaglig finansiell verksamhet 

Nu ska finansbrott likställas med organiserad brottslighet. Det anser Ekobrottsmyndigheten, som kräver hårdare straff för brott på finansmarknaden. Se mer i videon ovan. Rikard Jermsten är nytillträdd generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Han anser att finansbrott är lika allvarliga som organiserad brottslighet. Därför behövs hårdare straff. MISSA INTE: Thedéens skarpa varning: Värre läge än 2020 […]