En ny granskning visar att grovt kriminella allt oftare registrerar bilar på oskyldiga personer som sedan används vid mord och skjutningar. Trots felaktiga uppgifter vid registreringen godkänner Transportstyrelsen ägarbyten – utan att kontrollera om id-kapning har skett.
Id-kapning – allt vanligare metod för gängkriminella
Mest läst i kategorin
Allt började med ett brev från transportstyrelsen som meddelar ägarbytet.
Johan, som blev utsatt för att bli ofrivillig bilmålvakt, förstod omedelbart att något var fel.
I brevet stod det att han blivit ägare till en 30 år gammal Volvo med körförbud.
Men det var bara början, säger han till Ekot.
Id-kapningen skulle snart visa sig bli ännu värre.
Fritt fram för gängen
Några dagar tidigare hade bilen används vid flera skjutningar och mordförsök i en eskalerande gängkonflikt i Väst Sverige.
Anledningen till att de kriminella kunder kapa Johans identitet beror på att det inte finns några kontroller hos Transportstyrelsen vid ett ägarbyte. De kriminella behöver bara fylla i en blankett.
I många av de id-kapningarna som granskats innehöll blanketterna dessutom felaktiga uppgifter, som att signaturer inte stämde överens med andra dokument.
Transportstyrelsen har trots det inte stoppat någon av registreringarna.
Möter kritik
Johan, som har mått mycket dåligt efter händelsen, är kritiskt till Transportstyrelsen rutiner och att id-kapning kan ske så enkelt.
“Det är helt för jävligt. Det borde vara så att man antingen signerar med bank-id, eller åtminstone ska man ha ett vittne som är med och gör en tredje underskrift”, säger han.
Christofer Kärrdahl, strateg på Transportstyrelsen, har kommenterat händelsen och säger att han beklagar att oskyldiga drabbats.
“Systemet för ägarbyte och de kontroller och rutiner som finns fungerar på det stora hela. Men sedan finns det några fall där det gått fel, och där det gått fel ordentligt”, säger han.
Ingen hjälp vid id-kapning
Trots att en av männen som utsatte Johan för id-kapning var en bekant menar Johan att han inte fick någon hjälp av polisen.
“Jag sa till polisen när de ringde mig, att jag vet vad den här personen går för. Om jag inte får hjälp av staten, vem fan ska skydda mig?”.
Åklagaren beslutade att inte kalla Johan som målsägande i rättegången, vilket kunde ha gett honom rätt till skadestånd.
Läs även: Se upp: Här är sommarens vanligaste brott. Dagens PS
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.
Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.