De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenheter ökade kraftigt under det fjärde kvartalet 2020. Uppgången beror på en kombination av en stark utveckling på de finansiella marknaderna och fortsatt stigande bostadspriser.
Hushållen bara rikare – bostadsrallyt en förklaring
Mest läst i kategorin
Samtidigt uppvisade hushållen både en topp- och bottennotering för hushållens skuldkvot. Det visar SEB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2020, som presenteras i dag, enligt ett pressmeddelande.
Hushållens nettoförmögenhet ökade under det fjärde kvartalet med 824 miljarder kronor (+4,3 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 19 778 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med drygt 896 miljarder kronor till 24 487 miljarder kronor. Den största orsaken till uppgången är kraftigt stigande aktietillgångar (+5,2 procent). Hushållens nysparande uppgick till 124 miljarder kronor och är det enskilt högsta nysparandet under ett fjärde kvartal i Sparbarometerns historia.
Rekordstarkt avslut på fjolåret
“2020 avslutas med rekordnivåer för hushållens förmögenhet, både brutto och netto. Det är mycket anmärkningsvärt med tanke på hur året präglats av pandemi, restriktioner och negativ tillväxt. Men både aktiemarknaden och bostadsmarknaden har gått oerhört starkt, vilket förklarar den stigande förmögenheten. Samtidigt måste man komma ihåg att skillnaderna mellan olika hushåll är stor och att alla inte fått del av den starka utvecklingen”, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson.
Under det fjärde kvartalet ökade hushållens skulder med 73 miljarder kronor (1,6 procent). Det är en högre ökningstakt än både föregående kvartal (1,3 procent) och motsvarande kvartal föregående år (1,3 procent). På årsbasis steg ökningstakten (5,7 procent) för sjätte kvartalet i rad från bottennivån på runt 5,1 procent. Studielånen ökade med 1,9 procent och konsumtionslånen med 0,8 procent. Övriga lån ökade med 0,8 procent och bostadslånen med 1,7 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder.
“De stigande bostadspriserna driver upp bostadslånen och är den största orsaken till hushållens stigande skulder. Samtidigt gör ju de stigande bostadspriserna att hushållens tillgångar också stiger, vilket kan göra det svårt att avgöra hur stort problem skulderna är. Just nu har vi den lite märkliga situationen att skulderna är rekordlåga i förhållande till tillgångarna men rekordhöga i förhållande till de disponibla inkomsterna”, säger Jens Magnusson.
Nyheter producerade i samarbete med Finwire
Nyheter producerade i samarbete med Finwire
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra Sveriges billigaste bolån.