Dagens PS

Höjt bolånetak? Då köper svensken

Höjt bolånetak
Just nu ökar antalet försäljningar vilket i sin tur pressar upp priserna (Foto: Fredrik Sandberg/TT)
Matilda Habbe
Matilda Habbe
Uppdaterad: 27 aug. 2024Publicerad: 27 aug. 2024

Det höjda bolånetakets vara eller icke vara har debatterats de senaste månaderna. Frågar man svenskarna, och då inte minst de unga, är det hela en strålande idé. 

ANNONS

Mest läst i kategorin

En undersökning genomförd på uppdrag av bolåneplattformen Borgo visar att var tredje svensk mellan 18 och 29 år överväger att köpa bostad om bolånetaket höjs från 85 till 90 procent

Även bland hyresgäster visar undersökningen att 31 procent skulle vara mer benägna att köpa sin första bostad med ett högre bolånetak. 

Detta skulle kunna göra det möjligt för fler unga att ta sig in på den alltmer konkurrensutsatta bostadsmarknaden, menar förespråkarna. 

Höjning av bolånetaket

Svenskarna badar i skulder. 

I början av året visade det sig att närmare 85 000 svenskar är så kallade “evighetsgäldenärer”, alltså personer som är skuldsatta livet ut. 

Ett finger med i spelet har våra boendekostnader. Många hushåll tvingas nämligen toppa sina bolån med högrisk- eller blancolån vilket inte helt sällan skickar dem rakt ner i skuldfällan. 

För att få bukt på problemet pågår just nu en statlig utredning om att höja bolånetaket från 85 till 90 procent. 

Detta ska bland annat göra att färre svenskar hamnar i ovan nämnda skuldfälla.

ANNONS

“En höjning av bolånetaket skulle kunna sänka tröskeln för att fler ska komma in på den ägda bostadsmarknaden och samtidigt minska drivkrafterna att ta blancolån för att finansiera bostadsköp”, sa infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande tidigare i år. 

Finansinspektionen har dock gett tummen ner. De tror nämligen att höjningen skulle ha motsatt effekt.

“Det kommer att innebära att hushållens skuldsättning ökar. Ur vår synpunkt är det ingen bra idé”, sa Finansinspektionens chef Daniel Barr, enligt SVT

ANNONS

Senaste nytt

Hög tröskel

Men för svenskarna, och inte minst förstagångsköparna, skulle en höjning alltså kunna komma som en lättnad. 

Efter flera år av höga boräntor och svag aktivitet på marknaden börjar nu bostadspriserna återigen stiga. 

Svensk Mäklarstatistik rapporterar att antalet försäljningar ökar vilket i sin tur innebär att tröskeln för att köpa sin första bostad blir allt högre. 

En höjning av bolånetaket skulle i sin tur kunna sänka denna tröskel.

“Efter de senaste årens sjunkande priser på bostadsmarknaden finns nu många bostadsägare som har en faktisk belåningsgrad på över 100 procent, alltså att deras bostadslån är högre än det nuvarande värdet på bostaden. Det innebär stora risker för den enskilda privatekonomin och för samhällsekonomin i stort”, säger Adam Lewenhaupt, medgrundare av Borgo, i ett pressmeddelande. Han fortsätter: 

ANNONS

“Samtidigt är det positivt att regeringen överväger alternativ för att fler ska kunna köpa sin första bostad utan att behöva ta ett dyrt och riskabelt blancolån. Vi ser fram emot att höra vad man kommer fram till i utredningen”. 

Läs också:

Efter skurkvärdarna – politiker kräver tuffa tag. Dagens PS

Prischock: Faran med det bundna elavtalet. Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

ANNONS
Jämför billigaste bolån

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra Sveriges billigaste bolån.

Jämför här
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Energikris
Spela klippet

Europas energikris: Höga priser och tveksamma lösningar

Energikrisen i Europa visar på utmaningar med den gröna omställningen. Många länder är beroende av naturgas, särskilt på vintern när energibehovet är större – och Europas energikris smittar även Sverige. En kombination av en omställning till väderberoende energiproduktion och kalla vinterdagar har gett rekordpriser på el i Tyskland – och södra Sverige dras med i krisen. […]