I skrivande stund pågår förhandlingar om lönerna för flera miljoner svenskar. Facken vill se en rekordhög löneökning – men arbetsgivarna säger stopp.
Historisk höjning? Nu avgörs löner för miljoner
Matilda Habbe
Uppdaterad: 30 jan. 2025Publicerad: 30 jan. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det handlar om industriavtalet vilket, trots att förhandlingen rör arbetsgivarna inom industrin, ändå sätter lönenormen för hela Sveriges arbetsmarknad.
Enligt Dagens Nyheter kommer löner för drygt 3,4 miljoner anställda omförhandlas på den svenska arbetsmarknaden i år.
Men när facken inom industrin presenterade sina krav inför avtalsrörelsen höjdes både ett och ett annat ögonbryn.
Man kräver en löneökning på 4,2 procent för 2025 – en av de högsta nivåerna i industriavtalets historia.
Arbetsgivarna är – kanske föga förvånande – skeptiska. De menar att svensk industris konkurrenskraft står på spel – och att lönekraven inte går att motivera.
Missa inte: Grattis löntagare: Nu väntar bästa året på länge. Dagens PS
Reallönerna har rasat
Bakgrunden till fackens krav är tydlig: De senaste årens höga inflation har gröpt ur svenskarnas reallöner.
Enligt Konjunkturinstitutet ligger reallönerna i dag på 2015 års nivå efter att ha tappat tio års löneökningar under 2022 och 2023.
ANNONS
Samtidigt pekar facken på att industrin har haft hög lönsamhet och tagit marknadsandelar internationellt, trots reallönesänkningarna.
ANNONS
Senaste nytt
“Det går inte ihop”
Arbetsgivarsidan, representerad av Industriarbetsgivarna, håller dock inte med.
“Vi konstaterar att det här är de näst högsta kraven sedan Industriavtalet skrevs på 1997. Vi kan inte alls hålla med om vad facken grundar de höga kraven på. Det är bekymmersamt att vi inte har samma omvärldsbild”, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, till DN. Han tillägger:
“Det går inte ihop med krav på löneökningar på 4,2 procent”.
Han menar att industrins vinster till stor del beror på den svaga kronan snarare än någon fundamental styrka i företagen.
Samtidigt påpekar han att Sveriges produktivitetstillväxt har varit låg – runt en procent per år sedan finanskrisen – vilket gör att löneökningar på över fyra procent blir svåra att motivera.
Fler kan förlora jobbet”
Per Hidesten är förvisso inte ensam om att tycka att fackens krav är för höga.
ANNONS
Sven-Olov Daunfeldt, Svenskt Näringslivs chefsekonom, menar att löneökningar av dessa mått kan få allvarliga konsekvenser.
Svensk industris konkurrenskraft, som delvis stärkts av en svag krona, är redan pressad av minskade orderingångar och lönsamhet. Om lönekostnaderna stiger kan företagen tappa ytterligare marknadsandelar internationellt.
Situationen kan bli ännu tuffare om kronan stärks framöver, vilket skulle göra svenska varor dyrare på världsmarknaden och ytterligare försämra konkurrenskraften.
“Det är ett besvärligt läge. Om man då öser på med för höga löneökningar så kommer industrins konkurrenskraft att försvagas ytterligare. Det leder till att fler företag slås ut, till försämrad tillväxt, fler varsel och att fler förlorar sina jobb”, säger Daunfeldt till SN.
Industrin skriker efter arbetskraft
Ytterligare ett argument för det höga lönekravet är industrins akuta rekryteringsproblem.
Enligt Industrirådet behöver 300 000 personer anställas mellan 2024 och 2027.
Frågan man ställer sig är hur arbetsgivarna ska lyckas locka nya medarbetare om löneökningarna hålls nere.
Men det är enligt Hidesten en icke-fråga.
ANNONS
“Det vi sysslar med är centrala löneavtal. Hur man attraherar medarbetare på företagsnivå är en helt annan sak”, säger han.
Förhandlingarna mellan industrifacken och arbetsgivarna pågår fram till den 31 mars.
Läs också:
Svarta löner och skattefusk vanligt i byggbranschen. Realtid
Så får du högre lön 2025. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS