Här har Sveriges pensionssystem misslyckats – de har det värst

Det svenska pensionssystemet, baserat på livsinkomstprincipen, innebär att pensionen är direkt kopplad till livsinkomsterna.

För att möta utmaningarna med en åldrande befolkning föreslås ofta åtgärder som höjda pensionsåldrar och incitament för att arbeta längre för att få en bättre pension.

Men en grupp, som kommer till Sverige mitt i livet, faller utanför stolarna och har allt svårare att påverka sin pension.

Särskilt drabbade är utrikesfödda kvinnor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och nu växer en ny grupp av fattigpensionärer allt större, skriver Tidningen Näringslivet.

Pension räcker inte

Att ha svårigheter med att hitta ett jobb påverkar pensionen och ger lägre livsinkomster. Det gör att många kvinnor, särskilt utrikesfödda, får ett ökat behov av bidrag.

Många av dem riskerar även att hamna under den relativa fattigdomsgränsen när de går i pension.

De har alltså mindre än 13 300 kronor efter skatt (2022) att leva på, vilket är gränsen för att räknas som fattigpensionär enligt 60Plusbanken.

Personer som bott i Sverige mindre än 40 år får inte heller full garantipension, så deras pension kompletteras ofta med lägre ersättningsnivåer som äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg.

De tvingar dem ofta att ta hjälp av sina barn. 7 av 10 pensionärer får i dag dessutom någon form av bidrag.