Fattigpensionären har fått ett nytt ansikte. De äldre kvinnor som tidigare dominerade bland Sveriges fattigpensionärer är nämligen på väg att ersättas av en ny grupp.
Här är Sveriges nya fattigpensionärer
Matilda Habbe
Uppdaterad: 09 sep. 2024Publicerad: 06 sep. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Man kallar dem för fattigpensionärer. De som har mindre än 13 300 kronor efter skatt (2022) att leva på.
Tidigare var det de äldsta kvinnorna som befann sig där. Men när kvinnors sysselsättning ökade, minskade också gruppen avsevärt.
Nu fylls botten av pensionsstegen istället med en ny grupp. Det handlar om utrikesfödda, och i synnerhet de utrikesfödda kvinnorna.
Varannan arbetslös
Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, pekar ut kvinnor födda utanför Europa som de som nu har hamnat utanför systemet.
Att komma in på arbetsmarknaden har visat sig vara knepigt, och enligt regeringen är arbetslösheten tre gånger högre bland utrikes födda än inrikes födda.
Det relativa arbetslöshetstalet låg i april på 13,2 procent för utrikes födda kvinnor – att jämföra med 2,6 procent för inrikes födda kvinnor.
“Att inte komma in på arbetsmarknaden gör att många blir bidragstagare både före och efter pensioneringen. De lever på garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd – bidrag från staten. Situationen är ganska jobbig för många”, säger hon till Svenskt Näringsliv.
ANNONS
Senaste nytt
Beroende av sina barn
ANNONS
Den dystra verkligheten för många av dessa pensionärer är att de inte bara är beroende av statliga bidrag, utan också av sina barn.
Enligt Chireh lever de ”på gränsen till fattigdom”, och tvingas förlita sig på att familjen hjälper till med försörjningen.
Många utrikesfödda kvinnor som kom till Sverige mitt i livet har svårt att få ihop tillräcklig inkomst för att få en inkomstgrundad pension. De jobbar ofta i branscher med låga löner och utan möjlighet att arbeta heltid, menar hon.
“De blir en stor belastning för samhället och i många fall blir de beroende av att deras barn försörjer dem. Jag tycker att alla som behöver garantipension borde få det, oavsett hur lång tid man har bott i Sverige”, säger Chireh.
”Ineffektivt och motsägelsefullt”
Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, pekar på att det svenska pensionssystemet, trots sina intentioner, nu skapar fler problem än det löser.
Många, inte bara utrikesfödda kvinnor, tvingas förlita sig på grundskyddet, vilket sätter press på skattebetalarna.
“Vi tycker att kombinationen av hur grundskyddet och det inkomstgrundade systemet är utformat skapar ett motsägelsefullt och ineffektivt system, och det har inte främst att göra med utrikesfödda eller kvinnor”, säger Settergren till Svenskt Näringsliv.
Enligt Settergren får hela 70 procent av pensionärerna någon form av statligt stöd, vilket gör att tanken om att alla ska få pension baserat på sin arbetsinsats urholkas.
ANNONS
“Det är väldigt motsägelsefullt, otydligt och ineffektivt”, säger han, och tillägger:
“Det går att bekämpa fattigdom effektivt till en lägre kostnad än idag. Att som idag sprida ut grundskyddsersättningar på sju av tio pensionärer skadar relevansen och integriteten i det inkomstgrundade allmänna pensionssystemet”.
Läs också:
Pensionen: Det lönar sig inte längre att arbeta. Dagens PS
Varningen: “Fattigare pensionärer”. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
