Framtidstron dalar – då rustar hushållen

Norra Sverige mest pessimistiskt

I Nordeas senaste undersökning syns en tydlig nedgång i framtidstro, särskilt i norra Sverige.

I höstas trodde bara 9 procent av hushållen i norr att bostadsvärdet skulle minska. Nu är den siffran 22 procent. 

Stenkrona kopplar det till att arbetsmarknaden inte längre är lika het – särskilt inte kring de nya industrisatsningarna som tidigare gav hopp.

Läs även: Vårkänslor – men inte på bostadsmarknaden. Dagens PS

Optimismen dalar 

Optimismen kring bostadsmarknaden har dalat i hela landet. 49 procent tror nu på stigande bostadspriser, jämfört med 58 procent i höstas. Samtidigt tror 12 procent att priserna kommer sjunka, upp från 7 procent

Och när det gäller räntan? Där har förväntningarna rasat. I höstas trodde 83 procent att räntan skulle sänkas. Nu är det bara 42 procent. Samtidigt har andelen som tror på räntehöjningar ökat från 4 till 15 procent.

“När jag tittar på marknadens konsensus ligger risken snarare i att räntan höjs än att räntan sänks inom det kommande året”, skriver Stenkrona.

Den dalande optimismen får fler hushåll att vilja rusta inför en osäker framtid. Bland annat har andelen som kan tänka sig binda boräntan ökat från 14 till 17 procent. Samtidigt har andelen som föredrar rörlig ränta minskat till 46 procent.

Finansinspektionen manar till försiktighet

Att vi inte lär få se särskilt många fler lättnader i närmsta framtiden bekräftas även av Finansinspektionen. 

Det kommer vara fortsatt dyrt att leva, skriver de i sin nya bolånerapport. 

Man menar att hushållen inte helt bör landa i att det värsta är över. Istället behöver man ha utrymme nog att klara både högre räntor och oväntade smällar.

“Den ekonomiska utvecklingen är osäker. Hushållen behöver ta höjd för att klara fortsatt höga boende- och levnadsomkostnader”, skriver FI.

Fler hushåll klarar av ökade kostnader

Allt är dock inte nattsvart. Stenkrona lyfter bland annat att 65 procent av hushållen säger att de skulle klara ökade kostnader på 6 000 kronor i månaden, en uppgång från 61 procent i höstas.

Även om det genomsnittliga beloppet hushållen säger sig klara har sjunkit något – från 10 693 till 10 476 kronor – är det fortfarande en hygglig buffert för många.

“Det gäller nu att dra nytta av de extra kronorna som inte längre betalas i ränta. Visst kan vi unna oss lite extra, vilket kan hjälpa ekonomin lite, men personligen vill jag också rusta min hushållsekonomi för vad som verkar vara en rätt stökig framtid”, avslutar Stenkrona. 

Läs också: Så mycket sparar du på att flytta från storstaden. Dagens PS