Dagens PS

Förtur till bostäder: Näringstoppar prioriteras –våldsutsatta lider

Skuggan av en kvinna på marken. Kvinnor med skyddad identitet är en utsatt grupp på bostadsmarknaden.
Kvinnor med skyddad identitet är en utsatt grupp på bostadsmarknaden. (Foto:Unsplash)
Linn Kolar
Linn Kolar
Uppdaterad: 02 juli 2024Publicerad: 02 juli 2024

En granskning visar att förturerna hos kommunala hyresvärdar oftast går till näringslivet istället för de som behöver det mer. Situationen på bostadsmarknaden blir alltmer akut.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Att leva med skyddad identitet är allt annat än enkelt. Tillgång till en egen bostad är således en förutsättning för att kvinnor ska kunna ta sig ur en relation med en våldsam partner enligt SKR.

Trots detta går inte bostäder från de kommunala hyresvärdarna till dessa utsatta kvinnor, enligt Hem&Hyra.

De är en utsatt grupp som faller mellan stolarna på en redan tuff och ansträngd bostadsmarknad med långa köer för hyresrätter.

“Jag vill inte spekulera i varför det ser ut så. Men jag vill betona att det vilar ett stort ansvar på kommunerna att ta bostadsfrågan på ett väldigt stort allvar. Det är jätteviktigt”, säger Jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

Minskade möjligheter med skyddad identitet

Frågan är viktig då många kvinnor som lever med våld i nära relationer får minskade möjligheter till att lämna relationen.

Samtidigt pekar Brandberg på kommunernas arbete.

“Kommuner behöver ta sitt ansvar och se hur viktigt det är att våldsutsatta får hjälp att ordna boende och bra skydd”, säger hon.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

Fler behöver ta mer ansvar

För att understryka frågans allvar har regeringen tilldelat statsbidrag för att stödja kommunernas arbete med att ordna permanent boende för våldsutsatta personer som lever med skyddad identitet.

Kvinnor med skyddad identitet lever ofta under svårigheter och andra aktörer i samhället behöver ta ett större ansvar för att förbättra deras livssituation, enligt Jämställdhetsmyndigheten.

Ekonomi, utbildning, boende och arbete är områden där de i dag stöter på betydande hinder.

Kvinnor och barn som lever med våld i nära relationer får inte tillräckligt med hjälp av samhället.
Kvinnor och barn som lever med våld i nära relationer får inte tillräckligt med hjälp av samhället. (Foto:Unsplash)

Växande samhällsproblem

I Sverige lever cirka 15 000 kvinnor med skyddad identitet bland totalt de 30 000 människor som lever med skyddad identitet i Sverige, visar siffror från Hem&Hyra.

Alltså hälften – och fler än någonsin tidigare i svensk historia.

ANNONS

“Vi behöver växla upp. För det är ett enormt samhällsproblem: vi lever i ett samhälle där alla i princip känner någon som slår eller någon som blir slagen. Så utbrett är det”, säger Brandberg.

Spännband på dörrhandtaget

För Sofie, som i dag har skyddad identitet och levt med våld i nära relationer blev en egen bostad hennes vändpunkt och möjlighet till att fly relationen som hon dagligen påminns av.

“Jag tänker på ett helt annat sätt nu. Vi kan inte bo på bottenvåningen, eller ha en trappuppgång mitt emot där han kan stå och spana, det får inte finnas något att klättra in på via balkongen. Dörren behöver ha två lås och ha något jag kan fästa spännband i från dörrhandtaget”, säger hon.

Men hon hade tur på dagens bostadsmarknad. Långt ifrån alla våldsutsatta kvinnor och barn får samma möjlighet.

En form av lotteri

“Stödet till våldsutsatta är en form av lotteri. Det beror inte på behov eller rättigheter utan på i vilken kommun du bor och vilken socialsekreterare du möter”, säger Mikael Thörn som är enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

För Sofies del började kampen för ett eget boende efter vistelse på ett korttidsboende.

ANNONS

“Lever man i en misshandelsrelation eller med skyddade personuppgifter finns inga genvägar förbi köer”, säger hon.

Gynnar personer i näringslivet

På grund av bostadsbristen har vissa kommunala hyresvärdar nu infört förtursregler som skulle hjälpa utsatta personer att gå före i bostadsköerna.

Men en granskning gjord av Hem & Hyra visar att förturerna i högre utsträckning går till personer inom näringslivet än till våldsutsatta kvinnor.

“Det kan vi se tydligt, att de här kvinnorna har inte fått den hjälp från samhällets insatser som de hade behövt”, säger Thörn till SVT.

Läs även: Så agerar du om du misstänker att en granne utsätts för våld. Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Linn Kolar
Linn Kolar

Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor. 

Linn Kolar
Linn Kolar

Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor. 

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS