Forskare: Hyran höjs mest för låginkomsttagare

Ny forskning från forskningsinstitutet RISE, som Uppdrag granskning tagit del av, visar att i områden där hyresgäster med lägst medelinkomst bor gör man få omfattande renoveringar av privata fastighetsägare.

Det svenska miljonprogrammet  stod klart på mitten av 1970-talet. Nu behöver byggnaderna renoveras med stambyten och byte av fasader och ventilation.

Det leder just nu till att hyresgäster med lägst medelinkomst har fått sin hyra höjd betydligt mer i snitt om de bor hos en privat hyresvärd, än om de bor hos allmännyttan. De privata värdarnas höjningar för den gruppen påverkar snittet så mycket att de med lägst inkomst i Sverige fått sin hyra höjd mer än alla andra – även jämfört med samtliga hyresvärdar.

“Vi ser tydliga skillnader här. Vi ser en utveckling i de specifika fastighetsbestånden där de som har det sämst får det sämre, och att det finns färre lägenheter med låg hyra på sikt”, säger Mikael Mangold på forskningsinstitutet RISE till Uppdrag Granskning.

Kryphål för privata värdar

Bostadsforskaren Martin Grander vid Malmö universitet säger att det rör sig om ett kryphål. Privata fastighetsägare väntar med att renovera en lägenhet tills en hyresgäst flyttat ut. Då renoverar man lägenheten och höjer hyran utan att man behöver ha någon hyresgästs godkännande. Ändå är det ofta inte alls fråga om stora renoveringar, utan om mer kosmetiska förändringar som kostar mindre.

“För att det ska kunna byggas nytt måste allmännyttan sälja av bostäder. Det finns investerare som tycker att det här är en mycket attraktiv möjlighet. Dels för att det finns ett latent värde i de här bostäderna som man kan höja genom att bara gå in och köpa, dels genom att standardhöja”, säger Martin Grander.

Henrik Weston jobbar med bostadsförsörjning på Länsstyrelsen i Stockholm, där de varje år sammanställer läget på bostadsmarknaden. De ser att de lägenheter som behövs för att lösa bostadsbristen ständigt blir färre.

Bostadsminister Märta Stenevi betonar att det är kommunerna som är ansvariga för att invånare har någonstans att bo och öppnar nu för skärpta krav på att kommunerna tillgodoser det behovet.

Läs mer:

Färre unga tvingas bo kvar hemma
15 miljoner i vite när hyreslägenheter blev lägenhetshotell