Är högskolan en genväg till hög lön? Inte alltid, visar en ny rapport. För vissa yrken är avkastningen lika låg som ett par utslitna gympaskor.
Förlustaffär: Här är jobben där utbildning inte lönar sig
Matilda Habbe
Uppdaterad: 25 nov. 2024Publicerad: 25 nov. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Ju mer man utbildar sig desto högre lön får man, heter det.
Det stämmer dock inte alltid. Bland OECD-länderna ligger Sverige tvärtom i botten när det gäller hur mycket det lönar sig att skaffa sig en akademisk utbildning.
Nu har Sveriges akademikers centralorganisation Saco kommit ut med en ny rapport som visar att vissa utbildningar lönar sig mindre än andra.
Välfärdsyrken i bottenligan
Av de 35 undersökta utbildningarna har nästan en tredjedel, elva stycken, en negativ privatekonomisk avkastning.
Det betyder att personer med dessa elva högskoleutbildningar tjänar mindre pengar totalt sett under sitt liv (nettolivslön) jämfört med personer som bara har en gymnasieutbildning. För dessa personer hade det med andra ord varit mer lönsamt att börja jobba direkt efter gymnasiet.
Bland de största förlorarna hittar vi, kanske föga förvånande, utbildningar som leder till kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor.
“Av de akademiska utbildningar som vi undersökt och som inte är privatekonomiskt lönsamma har vi lyft fram exempelvis förskollärarutbildning, receptarieutbildning, tandhygienistutbildning och biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning”, säger Gilbert Fontana, huvudansvarig för Sacos Livslönerapport, i ett pressmeddelande.
Även ämneslärare och yrken inom humaniora och konst sticker ut som icke-lönsamma.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Här är vinnarna
På andra sidan myntet finns bland annat läkare, civilingenjörer och jurister, vilka har en avkastning på upp till 14 procent. Det kan jämföras med avkastningen för en genomsnittlig akademisk utbildning som uppgår till 9 procent.
Läkare toppar listan med en avkastning på 14 procent. Det innebär att investeringarna i studierna (i form av utebliven lön och studielån) snabbt betalar sig och resulterar i betydligt högre livslöner än för gymnasieutbildade.
Läs också: Här är Sveriges mest eftertraktade jobb. Dagens PS
Högre löner eller sänkt pensionsålder?
“Det finns också ett problem för samhället där det kan bli mindre attraktivt att söka den här typen av jätteviktiga jobb inom offentlig sektor”, säger Göran Arrius, ordförande på Saco, till Sveriges Radio.
Men vad ska man göra för att förbättra läget för de olönsamma utbildningarna? Att drastiskt förkorta studietiden eller höja pensionsåldern är lösningar som lyfts fram men som också anses vara ganska orealistiska. För att undvika ekonomisk förlust skulle bland annat en person med en biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning behöva arbeta fram till 71 års ålder.
Den rimligaste lösningen är istället att helt enkelt höja lönerna för dessa yrken, menar man.
En sådan förändring skulle inte bara locka fler till välfärdssektorn utan också minska de ekonomiska klyftorna mellan kvinnor och män.
ANNONS
Läs också:
Listan: Här finns jobben om fem år. Dagens PS
Här hittar du vägen in till höstens utbildning. News55
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
