Fler svenskar går med i facket

Stannar i facket

Anders Kjellberg, till vardags vid Lunds universitet, har sammanställt statistiken över medlemsutvecklingen i de fackliga organisationerna.

Han understryker konjunkturens betydelse för hur många som organiserar sig.

”Mot slutet av förra året var det lågkonjunktur och osäkra tider. I en sådan situation går anställda med i facket och stannar kvar i facket i större utsträckning”, konstaterar Kjellberg.

Inkomstförsäkring bidrar

För tjänstepersoner finns fler faktorer, påpekar Kjellberg. Den fackliga inkomstförsäkringen har haft stor betydelse för rekryteringen och gör att tjänstemannafacken skiljer sig från LO-förbunden.

Den fackliga inkomstförsäkringen ger högre ersättning än a-kassan vid arbetslöshet. Som regel ger a-kassa plus inkomstförsäkring 80 procent av lönen.

Alla LO-förbund har inte heller inkomstförsäkring eftersom den blir så dyr då risken för arbetare att bli arbetslösa är större.

Dessutom har den inte samma betydelse då arbetarlönerna inte ligger lika mycket över taket i a-kassan som tjänstemännens löner.

Slår hårdare

Anders Kjellberg tror dessutom att inflationen slagit hårdare mot arbetarfacken.

Prisökningarna gör att de med låga lönerna har svårare att betala fackavgiften. Förra året hade LO sitt lägsta medlemsantal efter 1947.

Inte bara TCO och Saco växte 2023. Det gjorde även de oberoende facken, där exempelvis syndikalisterna i SAC och Ledarna ingår.

Ledarna når nästan 100 000 medlemmar och lilla SAC ökade från 2 536 medlemmar till 3 020, en ökning med 20 procent.

Lägre andel

Organisationsgraden, alltså hur stor del av arbetskraften som valt att organisera sig, sjönk under fjolåret från 69 till 68 procent för alla anställda.

Hos tjänstepersoner var den 73 procent och bland arbetare backade den från 59 till 58 procent.

Läs mer:

Krävde kollektivavtal – utrensade från Klarna. Dagens PS

Mörka statistiken bakom fackets framgångsrika år. Dagens PS