De flesta svenskar tycker att facket är viktigt. Men allt färre unga och tillfälligt anställda går med i facket, visar en ny avhandling.
Färre unga går med i facket
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 19 feb. 2025Publicerad: 19 feb. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
De flesta svenskar har klart för sig att facket har en viktig roll att spela på arbetsmarknaden och är positiva till medlemskap.
I verkligheten går dock färre med i facket och fackföreningarna får allt svårare att nå unga och tillfälligt anställda, enligt en ny avhandling från Göteborgs universitet.
”Från slutet av 90-talet till 2010 minskar anslutningsgraden med ungefär en procent per år. Därefter har det varit rätt stabilt, runt 70 procent. Framför allt är det nykomlingar på arbetsmarknaden som inte går med, snarare än att arbetstagare går ur facket”, säger sociologen Jesper Prytz, som skrivit avhandlingen ”Working Class Power: The Decline and Reconfiguration of Trade Union Power Resources in the 21st Century”.
Attityderna oförändrade
Förutom medlemskap undersöker han också hur attityderna till fackföreningar har förändrats sedan slutet av 90-talet och jämför resultat från tre enkätundersökningar genomförda 1997, 2006 och 2018.
Den första enkäten ingick i den internationella ISSP-undersökningen, medan de två senare utfördes av forskare vid Göteborgs universitet. Vid varje undersökning svarar cirka 60 procent att de är positiva och håller med om att facken behövs i löneförhandlingar.
”Inom forskningen finns en diskussion om att yngre generationer skulle vara mer individualistiska och därför ha lägre tilltro till facket. Men attityderna har inte förändrats så mycket som man skulle kunna tro. Det finns det en väldigt stabil andel, bland både yngre och äldre, som är positiva till fackligt engagemang”, säger Prytz.
ANNONS
Senaste nytt
Färre gick med när det blev dyrare
Med hjälp av data från SCB:s arbetskraftsundersökningar och Lisa-register analyserar avhandlingen även politiska och institutionella faktorer som påverkat fackens medlemsantal.
ANNONS
Resultatet visar att förändringarna i det så kallade Gentsystemet, som gjordes 2007 och 2008, hade betydande effekt.
Då slopades skatteavdragen för fackligt medlemskap samtidigt som avgiften för a-kassan höjdes, vilket ledde till att det blev dyrare att gå med i både fack och a-kassa.
En annan viktig faktor handlar om det ökade antalet tillfälliga anställningar. Bland annat till följd av politiska beslut som gjorde allmän visstidsanställning till en accepterad anställningsform år 2007.
”Visstidsanställningarna är framför allt koncentrerade hos unga. På så sätt får unga en svagare anknytning till arbetsplatsen och blir svårare för facken att rekrytera”, påpekar Jesper Prytz.
”Ännu ett hinder”
När Gentsystemet förändrades anpassades avgiftshöjningen till facket dessutom efter hur hög arbetslösheten var inom varje avtalsområde.
Det gjorde att avgifterna inom bygg, hotell och restaurang blev högst. Det är också branscher där många unga och tillfälligt anställda återfinns.
”Generellt sett är yngre och tillfälligt anställda mindre benägna att gå med i facket. Att det blivit dyrare innebär ännu ett hinder för de här grupperna”, slår Prytz fast.
I längden blir det ett problem för fackföreningarna att de inte lyckas fånga upp nykomlingar på arbetsmarknaden.
ANNONS
”I de flesta europeiska länder är det så att om man inte gått med i facket runt 30–35 års ålder, så gör man det inte heller senare i livet. När färre går med under det här kritiska fönstret sjunker anslutningsgraden över tid”, avslutar Jesper Prytz.
Krävde kollektivavtal – utrensade från Klarna. Dagens PS
Mörka statistiken bakom fackets framgångsrika år. Dagens PS
Heta potatisen i avtalsrörelsen: “Går inte ihop”. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS