Experter: "Det vore en mardröm för bostadsmarknaden"

”Det absolut värsta för bostadsmarknaden skulle vara högre inflation, vilket innebär högre räntor. Det skulle vara en mardröm för världen i det här läget. Nu njuter alla frukterna av att centralbankerna kan föra en hur expansiv politik de vill utan att behöva oroa sig över om inflationen blir för hög. Lyckligtvis finns inget som tyder på att vi är på väg mot ett läge med för hög inflation”, säger Johan Javeus, chefsstrateg vid SEB, till Nyhetsbyrån Direkt.

Han är inte förvånad över att bostadsmarknaden klarat sig så bra under pandemin.

”Räntorna är låga och de kommer fortsätta att vara det, och de allra flesta har jobbet kvar. Vi såg samma sak under finanskrisen. Det fanns absolut inga problem på bostadsmarknaden den gången heller, tack vare den väldigt expansiva penningpolitiken”, säger Javeus.

Det var många som trodde att priserna skulle sjunka runt 10–15 procent i början av krisen. Under andra halvan av mars och in i april sjönk priserna men i juni hade priserna återhämtat sig. Till och med över tidigare rekordnivå i februari.

”Skulle arbetslösheten stiga långt över 10 procent skulle jag bli extremt förvånad om vi inte får en sättning i bostadspriserna. Den andra viktiga faktorn för bostadspriserna är räntan, men det finns inte mycket som talar för att räntorna kommer att gå upp, tvärtom hålls de nere av ett antal strukturella faktorer”, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Direkt.

Väletablerade gruppen inte särskilt drabbad

Susanne Spector, seniorekonom på Nordea, säger till Nyhetsbyrån Direkt att en viktig förklaring till att bostadsmarknaden har klarat sig så bra är att den mer väletablerade gruppen som äger sina bostäder inte blivit särskilt hårt drabbade av den stigande arbetslösheten.

”Det som måste påverkas är egentligen hur den gruppen ser på sin framtida arbetsmarknad. Med amorteringsfrihet och den breddade och höjda a-kassan klarar även arbetslösa hushåll att betala sina lån. Arbetslösheten kanske kan till och med kan stiga till 15 procent utan att bostadsmarknaden påverkas, så länge som det ser ut att vända sedan och jobben komma tillbaka”, säger hon.

Det finns i princip tre saker som kan trigga en boprisnedgång enligt Susanne Spector. Det är stigande räntor, högre arbetslöshet och ett ökat bostadsbyggande. Med färre varsel än tidigare och något ljusare signaler från arbetsmarknaden har riskerna för bostadspriserna förskjutits från arbetsmarknad till räntor.

”I dagsläget verkar återhämtningen gå snabbare än vad många räknat med och om vi får det mer V-liknande scenario som börsen prissätter finns det väldigt mycket pengar från centralbankerna ute i systemet i förhållande till vad BNP-fallen de facto blev. Det kan inte uteslutas att det leder till stigande inflation, även om alla tecken nu snarare tyder på att det leder till högre tillgångsprisinflation än konsumentprisinflation”, säger hon.

Det handlar inte om någon klassisk inflationsuppgång, där stigande löneökningar driver på priserna, utan någon slags chock som får inflationen att stiga.

”Om vi skulle få inflation och räntorna höjs blir det snabbt en fördubbling. Hushållens kalkyler skulle fortsatt gå ihop, men frågan hur stor andel av sin inkomst hushållen vill lägga på boendet är nog så viktig liksom känslan av vart räntan är på väg”, säger Susanne Spector.

Läs hela artikeln här (Obs! Betalvägg)

Läs mer: Ny data – så har covid-19 påverkat bostadsmarknaden