Den 1 november 2023 bestämde regeringen att arbetskraftsinvandrare måste tjäna minst 27 360 kronor i månaden för att få fortsatt arbetstillstånd. Nu har Migrationsverket analyserat effekten.
Ett år senare: Så slog lönekravet
Matilda Habbe
Uppdaterad: 01 nov. 2024Publicerad: 01 nov. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det nya lönekravet, som höjdes från 13 000 kronor, väckte en del starka känslor. Bland annat fick det kritik eftersom det gör att man får svårt att rekrytera arbetskraft till kommunal verksamhet i exempelvis Norrland.
Nu kan en analys från Migrationsverket visa att effekterna delvis blivit precis vad regeringen förväntade sig. Sammantaget för alla branscher så har andelen avslag ökat från 27 till 35 procent. Samtidigt är så kallade högkvalificerade yrken till stor del opåverkade.
Störst effekt
Skärpningen har särskilt påverkat lågkvalificerade branscher som restaurang och städ, där avslagsfrekvensen skjutit i höjden.
Inom restaurang har andelen avslag ökat från 34 till 46 procent. Inom städbranschen har siffran stigit till 49 procent – nästan hälften av alla ansökningar.
Fredrik Bengtsson, regiondirektör på Migrationsverket, förklarar att ökningen av avslag även kan bero på att arbetslivskriminalitet är mer utbrett i vissa av dessa branscher.
“Det går därför inte att säga med säkerhet att avslagen enbart beror på lönekravet. Utan det kan finnas andra orsaker som framkommit i prövningen av ärendet som resulterat i avslag, exempelvis att missbruk upptäcks”, säger han.
ANNONS
Senaste nytt
Ett skifte
Syftet med det nya lönekravet var att göra Sverige mer attraktivt för högkvalificerad arbetskraft, medan lågkvalificerad invandring skulle minska. Och enligt Migrationsverkets analys har detta skifte alltså börjat ske.
ANNONS
“Det vi kan se är att antalet sökande som söker i låglönebranscher har minskat det senaste året”, säger Bengtsson till Sveriges Radio.
Antalet avslag inom högkvalificerade yrken har i sin tur endast ökat marginellt, från 3 till 4 procent. Samtidigt har antalet avslag för undersköterskor och sjuksköterskor minskat, då många redan har löner över den nya gränsen.
Fler effekter väntas
Paolo Pelacchi Björkman, HR-direktör på tjänsteföretaget ISS, förväntade sig att personalbristen skulle bli akut efter de nya reglerna, men menar att den långa handläggningstiden än så länge mildrat effekterna.
“Den snabba analysen är att vi förmodligen blivit lite räddade av den långa handläggningstiden. Det är därför jag är fortsatt orolig för att allting inte riktigt har slagit igenom ännu”, säger han till SR.
Nästa år kommer effekterna av lönekravet sannolikt att bli tydligare, särskilt när fler arbetstillstånd förnyas enligt de nya kraven.
Läs också:
Dags att göra mer för arbetslösa akademiker. Dagens PS
Kraftigt höjt lönekrav för arbetskraftsinvandrare. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
