Snåljåpar. Finns det något värre. Men var går egentligen gränsen mellan snålhet och sparsamhet, och hur generösa behöver vi vara? Här reder vi tillsammans med vardagsekonomen Magnus Hjelmér ut begreppen.
Ekonomen: Så handskas du med snåljåpar
Mest läst i kategorin
Att återkommande ge, men aldrig få något tillbaka är något av ett socialt fenomen, som inte går att räkna i kronor och ören.
Det är också ett av skälen till att att var femte person, närmare 22 procent, irriterar sig på vänner och bekanta som är snåla.
Det framgår av en undersökning utförd av Ica Banken.
Januari – en tuff månad
Med det sagt är det fullt förståeligt att människor just nu ser över sina omkostnader och utgifter. Inte minst under det som brukar benämnas som “årets fattigaste månad”.
Det är samtidigt skillnad på att vara ekonomiskt lagd, kontra ogin eller rent av dumsnål. En distinktion som vardagsekonomen Magnus Hjelmér kan skriva under på.
Faktum är att rätt typ av snålhet är något han uppmuntrar.
Så vad skiljer då snåljåpen från en sparsam person?
“En sparsam person är mån om att sköta om och förbättra sin privatekonomi, och väljer därför bort en del onödiga utgifter. Detta kommer främst att ”drabba” den sparsamme själv. En snåljåps beteende däremot går ut över andra, och bidrar till en ojämlik relation rent allmänt”, säger Hjelmer till Dagens PS.
Hans tips till alla eventuella snåljåpar där ute är därför att fundera över om det finns annat att spara in på, än de saker som sker i sociala sammanhang.
Snåljåpen inte medveten
Är din ekonomiska situation mer komplicerad än så, är det bästa rådet att berätta hur du har det för din omgivning. Det kommer garanterat att bemötas med förståelse.
Om du omvänt har med en äkta snåljåp att göra, är det även där klokt att vara transparent, menar Hjelmér.
“Många gånger kanske snåljåpen inte ens är medveten om sitt beteende. Oftast vill man inte bli uppfattad som snål och kan vara villig att ändra sitt beteende när det väl kommer upp på bordet. Men det kräver såklart lite mod att ta upp en sådan fråga med någon”, säger han.
Viktigt att ge och ta
Han tillägger också att ett snålt beteende inte nödvändigtvis har med plånbokens storlek att göra. Att vi stör oss på nära vänner eller familjemedlemmar som är snåla mot andra, kan alltså snarare härledas till att vi förväntar oss “en ömsesidig vilja att ge och ta i våra relationer”.
Och omvänt då – vart går gränsen i vår generositet mot andra?
“Jag tycker att ens generositet ska få skilja sig lite beroende på vem man umgås med. I rimliga proportioner så klart. Bara för att jag blir bjuden på en resa så kan jag inte förväntas bjuda tillbaka en resa, för det är inte säkert att min privatekonomi tillåter en sådan stor utgift”, säger Hjelmér.
En stor portion taktkänsla
Här kan förväntningar förstås se väldigt olika ut i olika kompisgäng, och även förändras över tid, varför lite fingertoppskänsla kan vara på sin plats.
“Om jag alltid blir bjuden på ett finare vin hos mina vänner så kanske jag inte köper det billigaste vinet på Systembolaget i gå-bort-gåva”, säger Hjelmér.
Läs även:
Så hanterar du vänner som aldrig betalar tillbaka
Läs även:
Det fula fingret – en ovana från förr
ANNONS
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra elpriser.