Efter räntehöjningen: "Många blir fattigare"

DN utgår från att situationen blir värre framåt våren då prognosen är att Sverige går in i recession.

“En svår vinter väntar för hushållen. Och en mycket osäker period för den internationella ekonomin”, slår DN fast på ledarsidan och efterlyser att Sverige snabbt får en ny regering som inte ägnar sig åt en vidlyftig finanspolitik.

“Den måste stå redo om det smäller”.

Riksbanken höjde som bekant styrräntan på tisdagen med en 1 procentenhet till 1,75 procent.

Höjningen på 100 punkter är historiskt hög och den kraftigaste sedan Riksbanken införde sitt inflationsmål på 2 procent på 1990-talet.

I Göteborgs-Posten säger privatekonomen Emma Persson på Länsförsäkringar att hushållen nu måste “dra åt svångremmen”.

Räntehöjningarna kommer innebära flera tusenlappar mer i månaden för bostadsägare och dyrast blir det för barnfamiljer som bor i villa.

Den privatekonomiska pressen ökar förstås även på bostadsrättsägare och för hyresgäster har det talats om chockhöjda hyror.

Det som gör situationen extra svår för hushållen är att räntorna höjs när elpriserna skenar, samtidigt som matpriser och bränslepriser sticker i väg i spåren av inflationen och energikrisen.

“För en familj med höga bolån eller små marginaler blir ju tillvaron ännu tuffare”, konstaterar Emma Persson i GP.

Hennes råd är att familjer och andra bostadsägare sätter sig ner och gör en ordentlig budget för att klara det ökade kostnadstrycket.

Väntat är att Riksbanken kommer kommer in med fler räntehöjningar för att bekämpa inflationen och Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, råder bolånetagare att följa utvecklingen för att ta ställning till om bolånet ska vara rörligt eller bundet.

“Om man ser historiskt så har den rörliga räntan varit lägre än en bunden”, säger Gabrielsson.

Även hon rekommenderar hushåll att göra en budget i höst och inför vintern.

Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna, efterlyser i Tidningen Näringsliv “en långsiktig strukturpolitik” som stärker företagens konkurrenskraft i dagens trängda läge.

Räntehöjningen är naturlig, menar hon, för att få bukt med inflationen.

Samtidigt beskriver hon det som sker som en uppstädning efter en alltför expansiv penningpolitik.

Privatekonomiskt ser sparekonomer en strimma av ljus i mörkret då Riksbankens höjning av styrräntan nu sakta men säkert fått sparkontot hos banker att röra sig upp från nollräntan.

“Så en liten, liten ljusglimt i det här privatekonomiska mörkret är ju då kanske att man kan få lite ränta på sitt sparkonto, givetvis beroende på var man har det, vilket konto det är och om det är någon bindningstid”, säger exempelvis Nordnets sparekonom Frida Bratt till Svenska Dagbladet.

SPP:s sparekonom Shoka Åhrman spår i tidningen att nischbanker kommer gå snabbare fram med höjda räntor på sparkonton.

Storbanker har som bekant inte haft lika bråttom att höja sina sparräntor för kunderna som räntorna för bolånen, men även där börjar det alltså röra på sig nu. Om än långsamt.

När det gäller börsen och räntan är det framför allt den amerikanska centralbanken Federal Reserve som i hög grad avgör aktiemarknadens öde.

Fed lämmar räntebesked senare i dag, onsdag.

Läs även: Riksbanken i skottgluggen: “Skadar redan skör ekonomi”

Läs mer: Matpriser höjs ytterligare efter räntechocken