Många unga drömmer om att äga sitt eget boende. Nu börjar bostadsjakten tära på hälsan.
Dystert: Nu har bostadsjakten blivit en hälsorisk


Mest läst i kategorin
Att bostadsmarknaden är lite extra knepig för Sveriges unga är redan väl känt.
Bland annat visar beräkningar från Stockholms Handelskammare att nästan tre av fyra unga vuxna stängs ute från bostadsmarknaden i Stockholm.
“Det kommer krävas politisk handlingskraft och att man ser över bostadspolitiken. Situationen är ohållbar”, konstaterade Daniella Waldfogel, vd på Stockholms handelskammare, i fjol.
I samma veva har unga hemmaboende vuxna mellan 18-34 år nästintill fördubblats de senaste åren och i åtta av Sveriges städer har en 27-åring – trots både jobb och kontantinsats – inte råd med en normalstor lägenhet på 39 kvadratmeter.
På tre ställen är det än värre – där har de inte ens råd med 29 kvm.
Nu visar en ny undersökning från Länsförsäkringar att ovanstående slår mot den psykiska hälsan.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Bostadsjakten skapar psykisk ohälsa
För unga vuxna är en egen bostad mer än bara tak över huvudet – det handlar om självständighet, att stå på egna ben och att kunna forma sin framtid.
Men de höga priserna och tuffa lånevillkoren gör att många upplever att drömmen rinner dem ur händerna.
Undersökningen visar att 6 av 10 unga som sparar aktivt till en bostad upplever att deras ekonomiska situation påverkar deras psykiska hälsa negativt. Det är dubbelt så många jämfört med alla unga i samhället.
“Dagens bostadströsklar är höga och det kan leda till ekonomisk press, och när bostadsdrömmen upplevs som ouppnåelig slår det även direkt mot hälsan”, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.
Senaste nytt
Trista framtidsutsikter
Det är inte bara bostadsjakten som skapar oro.
Enligt undersökningen tror var tredje ung vuxen att de kommer få det ekonomiskt sämre än sina föräldrar.
Av dem som känner så uppger 61 procent att de höga bostadspriserna är en betydande orsak.
“Dagens kreditrestriktioner innebär att man som ung vuxen måste ha flera hundra tusen kronor för att kunna köpa sin första egna lägenhet. Kontantinsatsen för en etta i riket ligger runt 200 000 kronor, och i Stockholms kommun behöver man närmare 400 000 kronor. Det slår mot bostadsdrömmen och framtidsutsikterna”, berättar Westerberg för Dagens PS.
Osäkerheten kring framtiden gör att många unga tvingas bo kvar hemma längre än de vill, vilket i sin tur skapar en känsla av stagnation och frustration.
Läs även: Det här är viktigast för dagens unga. Dagens PS
Svårt att spara
Även de som försöker spara till en bostad stöter på hinder.
“Ett lägre kontantinsatskrav, som föreslås sänkas från 15 procent till 10 procent av bostadens värde, skulle göra det lättare för unga vuxna att köpa sin första bostad. Det skulle också minska incitamenten att ta dyra blancolån för att få ihop kontantinsatsen”, säger Westerberg till PS.
7 av 10 unga vuxna upplever att det är svårt att spara till kontantinsatsen. Man nämner inte minst valet av sparform som ett hinder – ska man spara på sparkonto, i fonder eller aktier?
Undersökningen visar att kvinnor oftare än män tycker att det är svårt att välja sparform. Nästan hälften av alla unga vuxna ser det som en betydande utmaning, och osäkerheten kring hur mycket man behöver spara och hur länge gör det ännu svårare att komma igång.
“Den egna bostaden är ofta en central del av unga vuxnas framtidsplaner. Att köpa en egen bostad är svårt men faktiskt inte omöjligt att klara av”, säger Westerberg. Han fortsätter:
“Ett långsiktigt och regelbundet sparande kan göra stor skillnad. Små belopp växer med tiden, särskilt om man tar hjälp av ränta-på-ränta-effekten. Sätt upp tydliga mål och ta fram en långsiktig sparplan, så blir bostadsdrömmen en verklighet”.
Läs också: Etta i Stockholm? Så mycket måste du tjäna. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.