Den svaga svenska kronan gör semestern dyr för svenskarna. Men är det verkligen så? Nationalekonomer hittar förklaringar från 2010.
Dyr semester för svenskar – kanske
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 04 juli 2024Publicerad: 04 juli 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
När sommaren 2024 står för dörren skrivs det, liksom tidigare år, om den svaga svenska krona, som gör det dyrt för svenskar att semestra utomlands.
Fredrik N G Andersson, forskare i nationalekonomi, hittar förklaringar från 2010 och jämför oss med Tyskland och Danmark i en analys.
I början av juli 2024 kostade 100 danska kronor ungefär 150 svenska och euron stod i drygt 11 kronor.
4 juli står euron i 11:34 och den danska kronan i 1:52.
Sammanfattningsvis är det nominellt betydligt dyrare att handla utomlands jämfört med för några år sedan.
”Psykologiska faktorer”
”Exakt varför kronan tappat i värde mot euron är det ingen som helt kan besvara. Särskilt inte på kort sikt då det tenderar vara psykologiska faktorer bland internationella placerare som påverkar växelkursen”, skriver Fredrik N G Andersson.
”På lite längre sikt går det dock att se att kronförsvagningen sammanfaller med en högre inflation jämfört med euroländerna”.
I en studie i Ekonomisk Debatt har Andersson och Lars Jonung visat att priserna på varor och tjänster stigit snabbare i Sverige än i euroområdet sedan 2010.
ANNONS
Och även om Sverige fram till 2022 hade en relativt låg inflation historiskt sett, var inflationen faktiskt ännu lägre i euroområdet som under dessa år brottades med en allvarlig finans- och skuldkris, skriver Andersson.
Bland annat berodde detta på att Riksbanken bedrev en synnerligen expansiv penningpolitik under dessa år med negativ ränta och stora köp av värdepapper, påpekar han.
ANNONS
Senaste nytt
Inflationen förklaring
Den högre svenska inflationen kan förklara varför kronan tappat i värde gentemot euron, menar Andersson.
Resten av kronförsvagningen är svårare att förklara och beror troligen på tillfälliga faktorer.
”Kronan är alltså svag, men inte så svag som många tror”, är ekonomens slutsats.
Frågan är då om vi relativt blivit fattigare jämfört med en medborgare i euroområdet?
”Svaret på den frågan är både ja och nej”, hävdar Andersson och konstaterar att en person som sparat 100 kronor får färre euro idag för sina pengar än för tio år sedan.
”Samtidigt kan vi se att svenska löner mer än väl har kompenserat för kronförsvagningen”, påpekar han.
ANNONS
I euro har svenska löntagare fått samma löneökning som de tyska – och jämfört med Danmark, som har en fast växelkurs mot euron, har svenska löner till och med ökat lite snabbare.
”Inte fattigare”
”Kronförsvagningen har alltså inte gjort svenska hushåll fattigare. Snarare är det så att kronan har försvagats därför att våra priser och löner har ökat snabbare och för att behålla vår konkurrenskraft måste kronan då förlora i värde för att kompensera för högre priser”, resonerar nationalekonomen.
Nollsummespel
Hade det varit bättre om vi haft euron?
”Sett till vår levnadsstandard hade vi varken vunnit eller förlorat på euron”, konstaterar Fredrik N G Andersson.
”Att ha en egen valuta gör det lättare att hantera när det uppstår problem i ekonomin. Utan en egen valuta är det ofta tillväxten som tar stryk med stigande arbetslöshet som resultat. Det måste ändå ses som en större förlust jämfört med en försvagning av växelkursen”, summerar ekonomen.
Läs mer:
De med längst semester vill ha mer: “Semesterberövade”. Dagens PS
ANNONS
Låga priser? Inget för svensken. Dagens PS
Därför är det sexigt att läsa en bok. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
