Makteliten ökar klyftorna till industriarbetare - störst någonsin

I LO:s “maktelit” ingår knappt 200 personer på höga positioner inom till exempel politik, media, näringsliv, och ekonomi. Inkomstutvecklingen mellan 1950 och 2020 har kartlagts, och LO konstaterar att skillnaden 2020 är den högsta någonsin.

För “makteliten” är genomsnittsinkomsten 2020 före skatt 21,1 industriarbetarlön, en ökning från 2019 när den var 19,9.

När mätningen görs första gången, år 1950, tjänar “makteliten” motsvarande 11,1 industriarbetarlön. Mest jämlikt är 1980, med en siffra på 4,9.

Näringslivets direktörer ökar mest

I LO:s uträkningar räknas arbetsinkomst och inkomst från kapital ihop, och där “makteliten” har en genomsnittsinkomst på 8,24 miljoner före skatt har en industriarbetare i genomsnitt 390 256 kronor. Väljer man i stället att inte ta med kapitalinkomster hamnar “maktelitens” inkomst 2020 på ungefär 6,87 miljoner, eller 17,6 industriarbetarlöner.

Den grupp som ökat klyftan allra mest finns inom den ekonomiska eliten, där 50 verkställande direktörers löner har ökat extremt, enligt LO.

“År 2020 hade de 50 direktörerna i den ekonomiska eliten en genomsnittlig inkomst motsvarande 64,8 industriarbetarlöner”, skriver rapportförfattaren, LO-ekonomen Anna Almqvist. “Detta är den högsta relativinkomsten som uppmätts i rapportserien om maktelitens inkomster”.

“1980 års nivåer mer rimliga”

De andra elitgrupperna ligger en bit efter. Det som LO kallar den demokratiska eliten, folk- och förtroendevalda, har i genomsnitt 4,3 industriarbetarlöner, men också det är en ökning jämfört med 2019 då siffran var 3,9.

Den byråkratiska eliten, högt uppsatta tjänstemän inom bland annat offentligt sektor, tjänar 2020 i genomsnitt 7,4 industriarbetarlöner, lika mycket som 2019.

Enligt LO:s ordförande Susanna Gideonsson vore det mer rimligt om skillnaderna höll sig ungefär som det mest jämlika året 1980.

Läs även: Karolinska höjer direktörslön – till 270 600 i månaden 

Läs även: Pudlande bankdirektör inte lottlös