Olika sätt att betala ger olika klimatavtryck. Nu har forskare undersökt vilka metoder som är miljövänliga och vilka vi ska undvika.
De här betalmetoderna utgör största miljöhotet
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 25 mars 2024Publicerad: 25 mars 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Varje dag gör svenskar i snitt två betaltransaktioner. Vare sig vi ska köpa en kopp kaffe eller ett nytt kylskåp kan vi normalt välja betallösning ganska fritt.
Det är upp till oss att betala via appar, e-faktura, kort eller kontanter i de flesta fall.
Antagligen funderar få över hur de här transaktionerna påverkar miljön eller på hur digitala betalningar kräver stora datasystem, som i sin tur slukar mängder av energi.
Vill inte skapa miljöbov
Nu har Niklas Arvidsson, professor på Institutionen för industriell ekonomi och management vid KTH, och ett forskarlag kartlagt detta på uppdrag av Riksbanken.
Uppdraget har varit att analysera olika betalningssätts påverkan på miljön.
Bakgrunden är att Riksbanken sedan en tid funderar på att skapa en e-krona och vill vara säker på att den inte blir samma miljöbov som bitcoin.
”Kryptovalutor som Bitcoin är stora energiförbrukare eftersom systemen är designade så att alla led i en transaktion måste verifieras för att kontrollera att det är en äkta. Och i kryptovalutor är de många. Det innebär otroliga krav på data och internetkapacitet”, påpekar Niklas Arvidsson.
ANNONS
Senaste nytt
Kontanter värst
ANNONS
Studien – ”Climate impact assessment of retail payment services” – jämför betalningar via appar, kort, gireringar och kontanter.
Kontanterna lämnar det markant största miljöavtrycket och gör det av flera skäl.
För det första består sedlar till cirka 90 procent av bomull, som kräver stora mängder vatten och kemikalier i produktionen.
Dessutom har sedlarna metallbaserade säkerhetsdetaljer och när det gäller mynten ska metallerna utvinnas.
Bättre med elbilar
Allra störst miljöpåverkan har dock kontanter via transporterna. Alla resor med tunga värdetransportfordon står för en stor mängd utsläpp.
”Men vi har även räknat på effekten om man använde biobränsle i stället för diesel, och elfordon där det funkar och ser att det skulle minska utsläppen betydligt”, säger Niklas Arvidsson.
Övriga betalvarianter är relativt lika ur miljösynvinkel. Kort är tillverkade av plastmaterial, innehåller metall och kräver transport samt behöver kortläsare som drar energi.
Swish och e-fakturor bäst
ANNONS
Bäst för miljön?
Swish och e-fakturor, alltså gireringar.
Samtidigt påpekar Niklas Arvidsson att svenskarnas betalningar har ett lågt klimatavtryck.
”Det som överraskade oss mest i studien var att de hade så liten klimatpåverkan; totalt stod de för runt 0,01 procent av alla utsläpp i Sverige”, berättar KTH-professorn.
Kontanter i byrålådan?
Kriget i Ukraina och pandemin har påverkat oss i ”kontantriktningen”, påpekar Niklas Arvidsson.
”Vi har unnat se ett nytt mönster hos svenskarna: Vi betalar fortsatt allt mer digitalt, men kontanthanteringen har ökat. Troligen har svenskarna lyssnat på MSB och tagit ut reservpengar och gömt i byrålådan”.
Betalsätten med högst utsläpp
Kontanter
ANNONS
Betalappar
Kort
Swish
Girobetalningar (e-faktura)
(Källa: KTHs studie Climate impact assessment of retail payment services)
Snart dags att sluta swisha. Dagens PS
Nu kan du skanna direkt med Swish. Dagens PS
Betalar kontant – för att lura eller dölja. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
