Därför bromsar vi – trots räntesänkning 

Överraskande

Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Statliga Konjunkturinstitutet, menar att den låga konsumtionen har överraskat. 

“Det ser ut att det tar längre tid än vad vi tidigare har trott innan hushållens konsumtion kommer igen”, säger hon till Dagens Nyheter. Hon tillägger: 

“Det kan bero på flera saker. Även om inflationen har kommit ner så är priserna inte lägre. De är fortfarande höga, mycket högre än vad de var. Och vi har inte fått löneökningar som fullt ut kompenserar för de stigande priserna”. 

Hon får medhåll från Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg. 

“Trots lägre inflation och fler räntesänkningar i korten, verkar det ta längre tid”, säger hon till TN, och menar att det finns fyra faktorer framöver som borde påverka hushållens konsumtion positivt: reallöneökningar, lägre inflation, kommande skattesänkningar och räntesänkningarna. 

Novembers dubbesänkning tror man kan vara ett steg i rätt riktning. 

“Det är klart att en dubbelsänkning kan vara den där extra kicken för att få igång ekonomin och hushållen”, säger Stråberg.

Skepsis mot Riksbanken

Riksbanken har agerat snabbt för att få bukt med den ekonomiska svackan och sänkt styrräntan från 4 till 2,75 procent på bara sex månader. Trots det är hushållen fortsatt avvaktande. 

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, menar att Riksbankens kommunikativa strategi kan spela in. Banken har nämligen flera gånger understrukit att kampen mot inflationen inte är över – vilket kan ha skapat osäkerhet hos hushållen. 

“På marginalen kan det påverka hushållen – att man vill avvakta och se. Det skulle kunna vara en bidragande faktor till att konsumtionen inte kommit i gång”, säger han till DN. 

Tvärtom kan det leda till att hushållen väljer att spara istället för att konsumera – något vi sett bevis på under de senaste månaderna. Under det tredje kvartalet steg nämligen det genomsnittliga sparandet med 12 procent.

När drar det igång? 

Historiskt sett tar det ofta några månader innan räntejusteringar ger full effekt på hushållens ekonomiska beteende – varför det inte är helt märkligt att effekten ännu är svag.

Därtill har räntesänkningarna trots allt skapat ökad framtidsoptimism, vilken kan leda till ökad konsumtion under 2025, enligt News55.

Ylva Hedén Westerdahl tror i sin tur att det kommer behövas minst två sänkningar till, på 0,5 procentenheter vardera, för att ge den inhemska ekonomin en skjuts.

“Det tar något år innan sänkningarna slår igenom så vi tycker att man kan vara lite snabbare”, säger hon, och tillägger: 

“Det skulle ge hushållen lite mer tillförsikt; att de här räntesänkningarna faktiskt kommer. Att vi ska vara nere på två procent i början av nästa år”. 

Läs också:

Sverige lämnar botten – tillväxten på väg uppåt. Realtid

Stora kedjor darrar inför minskat köptryck. Dagens PS