Byggandet av ägarlägenheter har tiodubblats på ett år

Ägarlägenheter som upplåtelseform kom till Sverige 2009. Den som köper en ägarlägenhet äger själv sin bostad. Till skillnad från en bostadsrätt som innefattar nyttjanderätt och andelsrätt i en förening.

När det kommer till bostadsrätt måste köparen godkännas av föreningen och likaså större renoveringar måste även det godkännas. Ägarlägenheter kan man till exempel sälja, pantsätta eller utan tillstånd hyra ut, enligt Boverket. Ägarlägenheter går även att renovera i större utsträckning och det finns ingen förening som måste godkänna renoveringen.

Däremot måste en ägarlägenhet ha del i en samfällighet när det kommer till gemensamma delar som tak, fasader, sophämtning med mera.

Boendeformen har varit vanlig i fjällen där många köper fjällstugor som de periodvis hyr ut. I övriga landet har boendeformen inte varit speciellt vanlig. Det skriver Hem & Hyra.

Ökar kraftigt i Stockholm

Men ägarlägenheter har ökat kraftigt i huvudstaden. Antalet i Stockholm har gått från cirka 100 till cirka 1000 stycken under perioden juli 2019 till juli 2020. Det visar en rapport från Svefa.

Stefan Björk, utredare på Hyresgästföreningen, säger att den ökade trenden med ägarlägenheter i Stockholm är något att hålla koll på. Även om Hyresgästföreningen inte förhandlar hyror för ägarlägenheter.

”De lanserar bostäderna som spekulationsobjekt för privatpersoner – att de kan hyra ut lägenheten till vem du vill, vilket vi är väldigt skeptiska till då det skapar fler osäkra hyreskontrakt. Ett annat huvudskäl som ofta anges för att bygga dem är att de kan blockuthyra dem som lägenhetshotell, säger Stefan Björk.

Hem & Hyra skriver att JM är den byggherren som bygger flest ägarlägenheter.

Läs hela Hem & Hyras artikel här.

Läs mer: Stockholm läns billigaste nyproduktion – med närhet till havet