Tvärnit för fritidshus – tidigare "dopad" marknad

Dagens PS berättade i veckan, med hänvisning till nya siffror, om proppen som gått ur den glödheta fritidshusmarknaden under pandemin.

I september rasade försäljningen av fritidshus med 42 procent, nästan en halvering, enligt Hemnet-statistik.

“Det som påverkar mest är faktorer som räntor och elpriser. Med den högre räntan blir det dyrare idag att köpa fritidshus på lånade pengar. Det gör att fler avvaktar eller väljer att lägga pengarna på nåt annat”, sa Erik Holmberg, marknadschef på Hemnet, till Dagens PS som främsta förklaring till det stora pristappet och försäljningsraset på fritidshus.

Under pandemin köpte många fritidshus med den ökade möjligheten att jobba på distans.

Det drev upp priserna och intresset för fritidshus.

SEB:s expert: Tidigare dopad fritidshusmarknad

Men i dag, när snaran dras åt med höjda räntor och prisökningar för hushållen, är det fritidshus som väljs bort först, det är inte något som är ett måste, konstaterar Johan Javeus, framtidsspanare och chefsstrateg på SEB, i en intervju med Expressen.

Han varnade redan i våras för en mer kraftfull nedgång på fritidshusmarknaden än för svenska bostäder i övrigt.

“Fritidshus är en del av fastighetsmarknaden som antagligen kommer att drabbas hårdare än bostadsmarknaden generellt. Den är också speciell för att den har fått en sådan skjuts under pandemiåren. Den var redan lite dopad när vi gick in i 2022”, säger Javeus till tidningen.

I dag märks det här mest genom dumpade priser. Skillnaden mellan utgångspris och slutpris har snabbt krympt till noll.

Efterfrågan har sjunkit drastiskt – det är alltså inte så att utbudet blivit större, slår experter fast.

Mer än vart tredje fritidshus säljs i dag under utgångspris.

I den tidigare så heta skidorten Åre säljs exempelvis knappt några fritidshus längre.

Försäljningen är så marginell i Åre att det inte går att ringa in i prisstatistiken, framgår det.