Renovering i kulturskövlingens spår

Tre huvudpunkter

Ganska snart såg de att dagens kulturarvs-debatt inom byggnads-sfären innehöll tre huvudämnen; Estetik, miljö och ekonomi. Och för att skapa en retorik som fungerade, så var de tvungna att använda alla dessa tre. Alfred igen:

-Jag tror att de flesta faktiskt har en känsla för att det ofta blir fulare efter en renovering. Men de har liksom inte fått någon som tydliggör vad som faktiskt är fel. Hur det tidstypiska gör att vårt byggnadsarv förvanskas. Renoveringsraseriet har blivit som en katalysator för många, där de fått konkreta exempel på det som de anat utan att de har haft ord för det som pågår.

Genom att visa mängder med exempel på god arkitektur tillsammans med dåliga eller bra genomförda renoveringar, har Renoveringsraseriets arbete mer och mer tagit form av folkbildning. (Foto: Privat)

Om allmänheten går att påverka med det mjuka värdet estetik, är det knepigare med politiker och makthavare. Här är det ofta inkörda hjulspår och cementerad retorik. Att endast bemöta med ekonomin som slagträ, märkte de båda inte höll. Men när de ekonomiska argumenten armerades med den miljöpåverkan en brutal renovering skapar, då lyssnade fler.

-Vi såg snart att en av de största, mest hårdhänta och mest okänsliga parten på marknaden, var  det stora kommunala bolagen inom allmän-nyttan. Här fanns en kunskapsbrist om både byggnadsvård i stort, men också hur äldre material och konstruktioner i många fall är mycket bättre än moderna lösningar – om de sköts vill säga.

Med rätt argumentation

Att kombinera argumenten miljö och ekonomi, fick fäste. Här fanns en intressant kombination av miljöhänsyn och sparmöjligheter. Två av allmän-nyttans största aktörer i Stockholm, Familjebostäder och Svenska Bostäder, hade länge varit några av de mest hårdhänta renoverar och också de två som Renoveringsraseriet tidigt riktade in sig på.

-Det var en hopplös kamp i början, säger Alfred. En riktig David-mot-Goliat-situation där vi sågs på utan större intresse. Men vi märkte snart att det fanns även de som lyssnade när vi möttes. Och snart kom ett stort genombrott för vårt arbete.

Lika viktigt som att påpeka när det går galet, är det att visa när arbetet med att bevara går framåt. Som ett tänkt fönsterbyte i Göteborg som fick sitt bygglov upphävt efter information och argumentation. (Foto: Privat)

Genombrottet var när Clara Lindblom, fastighetsborgar-råd i Stockholm och ordförande i både Familjebostäder och Svenska Bostäder, tog till sig argumentationen och införde en ny policy inom bolagen där vårda och bevara ska sättas främst, före kassera och byta ut.

-Vi har haft stor hjälp av EUs avfallshierarki, säger Alfred Skogberg.

EU:s avfallshierarki, som är en del av Miljöbalken sedan 2011, innebär att man helst ska förebygga avfall, i andra hand återanvända, i tredje hand materialåtervinna, i fjärde hand energiåtervinna och som sista åtgärd lägga avfallet på deponi.

Minimera avfallet

Avfall måste tas om hand på ett korrekt sätt för att inte förorsaka skador på människors hälsa och miljön och möjliggöra en cirkulär ekonomi. Arbetar bostadsbolagen dessutom med avfallshierarkin i fokus, minskas minskas förvanskningarna och även de drastiska hyreshöjningarna.

Det blev som sagt ett stort genombrott för Renoveringsraseriet att få med sig Clara Lindholm .Detta har självklart gett arbetet inom föreningen ett större mandat och ett större öra hos både allmänhet och politik.

Idag är arbetet med Renoveringsraseriet fortfarande en ideell insats av både Alfred och Gustav. Genom att fortsätta exemplifiera förvanskningar och sprida detta på sociala medier samt i debattartiklar påpeka hur kulturarvet slängs på soptippen, har Renoveringsraseriets arbete tagit form av en slags folkbildning. Alfred berättar:

En stor dag när Renoveringsraseriets verksamhet belönades med 50.000 kr från Arvets stiftelse för arkitektur och byggenskap. På bilden ovan ses Jonas Brandt från Arvet till höger. (Foto: Privat)

-Jag skulle nog kunna säga att 99,9% av alla vi möter är positiva til det arbete vi gör. Det är många som fått upp ögonen för vad som händer i det svenska bostadsbeståndet, och mängder av följare tipsar oss om ovarsamma renoveringar.

Det stora målet som hägrar är självklart att Renoveringsraseriet ska kunna växla över från en ideell aktör till en betald aktör, så både Alfred och Gustav ska kunna ägna sig åt detta på heltid.

Skapa en renoveringsmanual

Men innan dess arbetar de bland annat på att skapa en slags renoveringsmanual för fastighetsägare och styrelsemedlemmar inför beslut om vilken väg de ska gå med en fastighet.

Till detta kanske addera en utbildning som kan rendera i ett ”körkort” – att fastighetsägaren eller styrelsen har grundläggande kunskap om det byggda kulturarvet så att omhändertagandet sker på ett bra sätt utifrån de tre parametrarna estetik, miljö och ekonomi.

-Vi ser att Renoveringsraseriet kommer kunna ta ännu större plats i debatten i framtiden, säger Alfred Skogberg.

Intresset för både föreningen i sig och ämnet vi behandlar, växer stadigt. Så det som jag och Gustav satte igång utifrån en magkänsla, har nu vuxit till en politisk påtryckningskraft som faktiskt kan göra skillnad.

Och allt detta tack vare en ovanligt klantig renovering av en lägenhet på Furusundsgatan 13 som en då 13-årig liten grabb kände sig lurad av. Det skulle han veta idag – hyresvärden.

Läs mer om:

Renoveringsraseriet här
Svenska Byggnadsvårdsföreningen här
Fastighetsfrossa på börsen