Opinionsbildare till attack: Osund bostadspolitik

Fördelarna är många att vara bostadsägare när det gäller trivsel och engagemang.

Dessutom är bostaden en investering som kan ge rejält med klirr. I synnerhet på dagens skållheta marknad där prisrekorden länge avlöst varandra i pandemin.

Mindre konsumtion och mer fokus på bostadsägande har kännetecknat pandemin, vilket fullt rimligt ökat efterfrågan på bostadsmarknaden, konstaterar SvD på ledarplats.

Men en annan faktor som eldat på bostadspriserna till skyhöga nivåer är penningpolitiken som bedrivs, skriver tidningen.

Pengaregn över bostadsägare

“Med ena handen har penningpolitiken genom varaktigt låga och negativa räntor pumpat upp bostadspriserna och därmed låtit pengarna regna över alla som redan tagit sig in på bostadsmarknaden. Med den andra handens finansiella regleringar, som amorteringskrav, har samma stat gjort det svårare för alla som inte har hög inkomst och/eller rik familj att ta sig in på denna bostadsmarknad. Det är en politik som varken är ekonomiskt eller moraliskt sund.”

Konsekvensen av denna bostadspolitik är att allt färre får råd att köpa sin bostad, det spelar ingen roll hur hårt de jobbar u yrkeslivet och det gäller såväl unga, nyutexaminerade studenter som familjer, skriver SvD:s Mattias Svensson.

“Att köpa en etta i Stockholms innerstad krävde i somras en månadslön på omkring 45 000 kronor, samt ett sparkapital på nästan en halv miljon kronor”, påpekar han bland annat.

Han hänvisar till nationalekonomen Daniel Waldenström som i ett SVT-reportage betonat att ett samhälle inte år bra av att människor blir rika på fastighetsklipp i stället för på utbildning, entreprenörskap och hårt arbete.

Det handlar inte om avundsjuka på förmögna, problemet är att det skickar ut fel signaler, det naturliga borde vara att fler får chans att komma in på bostadsmarknaden, i dag är situationen den rakt motsatta, menar SvD:s ledarskribent.

Läs även: Ingves får skulden för galna bostadspriser