Experten om rekordhöga hyreskraven: "Larvigt"

För 2024 krävde fastighetsägarna en hyreshöjning med tolv procent. Men efter förhandlingar landade hyreshöjningen i genomsnitt på fem procent runt om i landet, vilket var den största höjningen på över 30 år, för andra året i rad.

Och redan nu har branschorganisationen Fastighetsägarna Stockholm gått ut och krävt att hyran höjs med upp till 15,4 procent från och med nästa år.

“Jag tycker inte att man är seriös om man vill höja så mycket”, fortsätter Hans Lind, pensionerad professor i fastighetsekonomi.

“Hade de sagt tio procent, kanske de hade fått lite större tyngd under medlingen. Men det här är bara dumheter.”

Tydligare lagstiftning

Kravet berör cirka 60 000 lägenheter i Stockholms län och på Gotland. Motiveringen är att hyresvärdarna har fått ökade kostnader i spåren av stigande räntor.

Men enligt Louis Landeman, chef för kreditanalysen på Danske Bank – går det bättre för fastighetsbolagen i nuläget, enligt halvårsrapporterna.

“Det går bättre i år än tidigare. Inflationen har ju kommit ner lite och finansieringssituationen har också förbättrats ganska mycket.”

Visserligen har de fortsatt höga räntekostnader, men till exempel fastighetsbolagen Rikshem, Castellum och Balder har alla rejält högre intäkter och i flera fall stigande vinster.

Enligt Hans Lind måste det bli tydligare i hyreslagstiftningen vilka faktorer som ska spela in – när hyran sätts och vad som ska väga tyngst. Om det till exempel är lönerna, räntan eller energipriserna.

“Om man tar hänsyn till räntan, då ska man göra det både när den går upp och ner”, säger Hans Lind.

“Nu är systemet konstruerat som att det ska vara kollektiva förhandlingar, utan någon sorts statlig vägledning.”