När nästan alla andra länder ser en vacklande bostadsmarknad är Irland ett stort undantag. Där fortsätter en stor brist att driva upp landets bostadspriser.
Bostadspriserna faller i Europa – men inte på Irland
Mest läst i kategorin
Ungdomar har ingen chans att köpa något eget och många irländare bor kvar hos sina föräldrar upp i 30-årsåldern. Inflationen har slagit till där precis som i resten av världen, vilket gör drömmen om en egen bostad än mer ouppnåelig.
Under det senaste året har huspriserna gått upp med 10 procent. Men att hyra en lägenhet blir också konstant dyrare. Medianpriset ligger på 300 000 euro, inte så mycket mindre än det svenska snittet.
Skillnaden är bara att på Irland resulterar de höga räntorna inte i någon avkylning.
Samtidigt genomgår Irland ”en extraordinär kollaps” på hyresmarknaden, enligt Ronan Lyons, professor på Trinity College.
På hyressajten Daft.ie finns bara 495 bostäder att hyra i Dublin, och bara 35 000 i hela landet. Hyrorna har stigit med 14 procent bara under tredje kvartalet 2022, rapporterar Financial Times.
Höga bostadspriser med baksida
Samtidigt som regeringen betonar sitt projekt Housing for All som lyckosamt, så finns det tecken på att man behöver fördubbla ambitionerna. Historiskt sett har byggandet gått ner.
Irlands befolkning blir bara större, och för första gången har man passerat nivån från 1841, då människor började flytta därifrån i allt större antal.
Hemlöshetssiffran ligger på 11 397 personer, och där ingår inte den dolda hemlösheten med personer som sover hos bekanta eller som inte tillkännager sig till myndigheter och organisationer.
Samtidigt överväger sju av tio irländska ungdomar enligt en undersökning att flytta utomlands, eftersom de inte har råd att köpa eller hyra bostad.
”Det här kommer förmodligen att bli värre innan det blir bättre”, säger Rebecca Moynihan, som ansvarar för bostadspolitiken inom irländska Labour-partiet.
Politiskt sprängstoff
Taoiseach (premiärminister) Leo Varadkar konstaterar även han att problemet med bostäder och bostadspriser är en återkommande fråga.
Irland har tidigare varit bättre på att bygga bostäder, först genom stora statliga program och sedan genom att förenkla för privata aktörer. Men i likhet med hur man har gjort i Sverige har många allmännyttiga bostäder sålts till privatpersoner, samtidigt som få nya har byggts. Två tredjedelar av de ursprungliga offentliga bostäderna är nu privata.
Dessutom skakades Irland av en stor fastighetskrasch 2010, då IMF fick gå in med ett räddningspaket. Sedan dess har det blivit mindre bostäder.
Enligt en undersökning förra månaden anser 84 procent av befolkningen på Irland att regeringen presterade dåligt när det gäller bostäder. Frågan är politiskt sprängstoff just nu och nationalistiska Sinn Féin driver den hårt.
Det partiet vill göra först är att anpassa några av de 170 000 oanvända fastigheter som finns på Irland så att det går att bo i dem, enligt talespersonen i bostadsfrågor Eoin Ó Broin.
Läs också:
Torv tillbaka på Irland: “Ett steg bakåt”
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra Sveriges billigaste bolån.