Bostadsmarknaden: Reformer har noll effekt på rörligheten

Bakom rapporten, “Vem måste flytta på sig”, står Hyresgästföreningen och rapporten slår enligt ett pressmeddelande “hål på många av de myter som omger frågan om rörligheten på bostadsmarknaden”.

Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen, konstaterar att det inte finns några genvägar för att lösa bostadsproblemen – fler bostäder som folk har råd att bo i måste byggas, slår hon fast.

“I den bostadspolitiska debatten låter det ofta som att om vi bara ökar rörligheten på bostadsmarknaden så kommer vi tillrätta med alla Sveriges bostadsproblem. Om vi inför marknadshyror och höjer fastighetsskatten, så kommer folk flytta från sina stora hyresrätter och villor, och så blir allt bra.”

Under 00-talet har rörligheten på bostadsmarknaden i Sverige varit i stort sett oförändrad.

Sverige har högst rörlighet i EU

Reformerna under 2000-talet som syftat till att ändra på det har knappt eller inte alls haft några effekter. Exempelvis nya lagen för allmännyttan, avskaffad fastighetsskatt eller förändrad reavinstbeskattning, framgår det i rapporten som även visar att Sveriges rörlighet på bostadsmarknaden är hög jämfört med hur det ser ut internationellt – Sveriges rörlighet på bostadsmarknaden uppges vara högst i EU.

Påståendet om att rörligheten på den svenska bostadsmarknaden smulas sönder i rapporten.

Även kontraktsrörligheten, alltså andelen bostäder som byter ägare eller kontrakt är stabil och hög inom lägenhetsbeståndet, den ligger på 10 procent för både hyresrätt och bostadsrätt.

Det är bara bland småhus som rörligheten är låg, framgår det.

Rapportförfattare är Ragnar Bengtsson och han kan inte erinra sig att någon liknande rapport gjorts tidigare, det vill säga där uppgifter ställts samman för att visa hur många bostäder som byter ägare varje år.

Läs även: Flyttkedjor kortare i Sverige än utomlands