Svenska hushåll toppar Europalistan över de som lägger störst del av inkomsten på boendekostnader. Ändå är vi hyfsat optimistiska.
Boendet tuggar i sig svenskens inkomst – etta i Europa
Matilda Habbe
Uppdaterad: 30 aug. 2024Publicerad: 30 aug. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
När det gäller hur stor del av inkomsten som går till att betala för sitt boende, sticker Sverige alltså ut på ett, kanske inte så roligt sätt.
Enligt den senaste rapporten från Ferratum lägger svenska hushåll den största andelen av sin disponibla inkomst på bolån eller hyra i hela Europa.
Detta placerar Sverige överst på en lista där man kanske egentligen hade velat ligga sist.
“68 procent av svenskarna lägger över 20 procent av sin inkomst på hyra eller bolån och av dem lägger 22 procent över 40 procent av deras inkomst på bolån och hyra”, skriver man i ett pressmeddelande.
Men hur påverkar detta vårt dagliga liv?
Så påverkas svenskens konsumtion
Med boendekostnader som tar en allt större tugga av inkomsten, är det inte konstigt att svenskarna nu måste prioritera.
Rapporten visar att vi, kanske föga förvånande, väljer att dra åt svångremmen på resor och nöjen för att istället prioritera mer basala utgifter, som mat.
Dock har vi blivit lite mer livsnjutiga i år. 47 procent av svenskarna rapporterade att de under 2024 skurit ner på utgifter kopplade till nöjen, vilket kan jämföras med 59 procent år 2023.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Varför lånar svensken?
Rapporten visar att 38 procent av svenskarna tar lån för att konsolidera befintliga skulder medan 27 procent lånar för att täcka hushållskostnader.
Hushållens kreditlån används alltså ofta för att hantera ekonomiska utmaningar snarare än för konsumtionsändamål som till exempel bilköp eller renoveringar, vilket är vanligare i andra länder.
Det är även få svenskar (6 procent) som lånar till semestern. Detta kan jämföras med Norge där 13 procent lånar till semestern.
Nederländerna och Kroatien är i sin tur de två länder som har flest personer utan några aktiva lån.
Ökad ekonomisk optimism
Trots den utmanande ekonomiska situationen visar rapporten att vår syn på vår privatekonomi har blivit mer optimistisk jämfört med tidigare år.
Svenskarna rankar sina förväntningar på ekonomin med 3,5 av 5. Detta är en viss förbättring från föregående år då pessimismen var mer utbredd.
En bidragande faktor till denna ökade optimism kan vara de breda löneökningarna under det senaste året. 62 procent av svenskarna rapporterade nämligen att de fått en löneförhöjning i mars 2024 – en markant ökning från 26 procent året innan.
ANNONS
Detta tyder på att fler av oss nu ser ljusare på vår ekonomiska framtid.
Läs också:
Pengaregn väntar hushållen: “7 000 kronor mer”. Dagens PS
Höjt bolånetak? Då köper svensken. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
