Dagens PS sammanfattar de största och viktigaste nyhetshändelserna från natten och morgonen. Missa inte det!
Nyhetssvepet: Kina varnar USA – vill ni ha krig ska ni få det


Mest läst i kategorin
Kina: Vi slåss till slutet mot USA
Oavsett krig, handelskrig eller militärt, är budskapet från Kina att landet tänker kämpa till slutet mot fienden USA.
Det meddelar nu Peking via ambassaden i USA den amerikanska presidenten när Donald Trump ökar det ekonomiska och politiska trycket på världens näst största ekonomi.
“Om krig är vad USA vill ha, vare sig det är ett tullkrig, ett handelskrig eller någon annan typ av krig, är vi redo att slåss till slutet”, skriver Kinas ambassad i USA i ett inlägg på X på onsdagen, vilket signalerade en alltmer aggressiv hållning mot USA.
En talesperson för det kinesiska utrikesdepartementet kallade senare under dagen den amerikanska fentanylrelaterade förklaringen till införandet av tullar för en “tunn ursäkt” (CNBC)
Experter säkra: ECB sänker räntan igen
När Europeiska centralbankens beslutsfattare samlas i dag beslutas det på nytt om en räntesänkning med en kvarts procentenhet.
Det spår analytiker nästan enhälligt som tillfrågats av Bloomberg inför det ECB:s penningpolitiska möte på torsdagen.
Det blir i så fall sjätte gången sedan juni som ECB sänker räntan och får experterna rätt hamnar inlåningsräntan på 2,5 procent.
“Även om det hittills inte har varit någon större oenighet om den monetära lättnaden, går åsikterna isär om huruvida inflationen löper större risk att över- eller underskrida, och hur mycket stöd som bör erbjudas till regionens misständande ekonomi”, skriver nyhetsbyrån. (Bloomberg)
Ukraina och Europas säkerhet i fokus på EU-toppmöte
Medan diskussionen om översvämningsrisker fortgår på hemmaplan samlas EU-ledarna i Bryssel för ett toppmöte som helt domineras av Ukrainas och Europas säkerhet. Mycket har hänt på kort tid. USA har haft enskilda samtal med Ryssland, erbjudit eftergifter och dessutom uppstått diplomatiska meningsskiljaktigheter mellan Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Mot denna bakgrund är två frågor avgörande på mötet: att stärka Europas försvar och att utöka stödet till Ukraina. EU-kommissionen har föreslagit att mobilisera upp till 800 miljarder euro för försvaret och att lätta på kraven för medlemsländernas budgetar för att möjliggöra nationella satsningar.
Sverige, som länge varit emot nya EU-lån, ställer sig nu bakom förslaget. Statsminister Ulf Kristersson underströk nyligen att även om det innebär en viss risk att låna, är risken större att inte ha tillräcklig militär beredskap.
“Sannolikheten att medlemsländer ställer in betalningarna är relativt liten. Vår största risk är snarare att vi blir sårbara militärt.”
Ukrainas president Zelenskyj väntas medverka under toppmötet via länk och hoppas på bred uppbackning. Ungern har dock hotat med att blockera nya ekonomiska löften. (Ekot)
Norge kritiseras för lågt stöd till Ukraina
Norge har tjänat stora summor på försäljningen av olja och gas sedan kriget bröt ut, men kfår nu kritik för att inte ge tillräckligt mycket stöd till Ukraina i förhållande till sina intäkter.
Den norska oljefonden är världens största statliga investeringsfond, värd omkring 20 000 miljarder norska kronor.
Under 2022 och 2023 flödar runt 1 000 miljarder norska kronor in i fonden som följd av de ökade energipriserna. Ett femtiotal norska ekonomer och akademiker kräver i en debattartikel att regeringen tar större pengar från oljefonden för att stötta Ukraina. Statsminister Jonas Gahr Störe vill dock inte rucka på reglerna alltför mycket, då ett ökat uttag kan driva upp inflationen. Han har ändå lovat nya besked om ökat bistånd till Ukraina, särskilt efter den senaste tidens osäkerhet i omvärlden. (Ekot)
Partiledarmöte i Sverige om ökat försvarsanslag
Partiledarna i Sverige träffas på statsminister Kristerssons inbjudan för att diskutera säkerhetsläget. Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har de flesta riksdagspartier ställt sig bakom betydligt större satsningar på försvaret, men flera menar att de nuvarande planerna inte räcker.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson betonar att det inte bara är den militära delen som måste rustas, utan också den civila infrastrukturen som sjukvård, transporter och energiförsörjning.
Riksdagen antog i december ett försvarsbeslut som sträcker sig över fem år.
Budgeten för 2024 landar på 125 miljarder kronor och ska upp till 186 miljarder 2030. Men händelseutvecklingen den senaste tiden har fått flera partier att vilja påskynda beslut om ytterligare åtgärder. (Ekot)
Meta fortsätter tillåta bluffannonser
Kritiken har inte bitit på Meta. Bluffannonser har fortsatt fritt spelutrymme – trots att bolaget lovat bättring, konstaterar SVT:s “Uppdrag granskning”.
Bedragarna gör interna kostnadskalkyler och en del av budgeten för marknadsföringen hamnar hos Meta. Ofta används bilder på kändisar som påstås ha tjänat pengar på olika investeringar.
“För mig är Meta nästan jävligare än skurkarna. För jag vet ju att skurkarna är ute efter bedrägerier. Meta utger sig för att vara ett vanligt företag, men så håller de på med sån här skit”, säger fotbollsjournalisten Olof Lundh, som ofta används i bluffartiklarna, till UG. (SVT)
Översvämningsvallar kan bli ”falsk trygghet”
En ny granskning av översvämningshotade områden runtom i Sverige väcker frågor om hur kommuner hanterar risken för vattenflöden. Metoden att bygga skyddsvallar ses ofta som en enkel lösning, men experter varnar nu för att det kan ge en bedräglig känsla av säkerhet.
En av dem är Karoline Hallin, forskare vid Lunds tekniska högskola, som menar att en skyddsvall riskerar att ge allvarligare konsekvenser om den väl brister.
“Vallar är förstås en bra åtgärd för översvämningar som man faktiskt undviker, men om man får en storm som överskrider det vallen är byggd för kan hela systemet kollapsa. Då kan vattnet forsa in med ännu större kraft och skadorna bli betydligt allvarligare”, säger hon.
Granskningen visar att fler än 1 300 nybyggda bostäder lagts ut till försäljning på Hemnet under de senaste fem åren på platser som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) pekat ut som särskilt utsatta. Kommunerna försöker mildra riskerna genom att uppföra lokala vallar och andra skydd. Men flera experter är kritiska till att man bygger nytt på områden där man är beroende av dessa barriärer.
Till skillnad från exempelvis Nederländerna saknar Sverige skarpa nationella riktlinjer för hur hög vattennivå en vall måste tåla. Göteborg är en av de kommuner som fortsätter att exploatera områden vid Göta älv. (Ekot)

Utbildad journalist med 35 år i yrket och med gedigen erfarenhet från kvällspress, lokaltidningar, den kristna tidningen Dagen och Sveriges Radio. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS.

Utbildad journalist med 35 år i yrket och med gedigen erfarenhet från kvällspress, lokaltidningar, den kristna tidningen Dagen och Sveriges Radio. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS.