Test: Vill man verkligen ha en sportig suv?

Bantning på motorfronten

Ford Puma lanserades med två alternativ som båda var mildhybrider med trecylindriga bensinmotorer i centrum, den ena med 125 och den andra med 155 hästkrafter.

Av två ursprungliga mildhybridalternativ återstår nu bara ett, med 125 hästkrafter. (Foto: Erik Punt)

Av dessa alternativ finns nu endast den klenare 125-hästarsvarianten kvar. Såvida man inte lastar säten och bagageutrymme med tillhörande ”Megabox” full räcker det en bra bit.

Testbilen hade manuell växellåda, men nu finns också en sjustegad dubbelkopplingslåda som alternativ, vilket kan få effekten att räcka längre.

Möjlighet att köra på etanol är en annan nyhet, knuten till den manuellt växlade mildhybriden.

Testbilen – som måste vara av lite äldre snitt – var likväl nykterist såtillvida att den enbart intresserade sig för bensin.

Drivlinedrama i Puma-portföljen

Medan Puma präglas av god väghållning är drivlinan minst sagt osportig. Sparsamhet är så klart ett vettigare mål än fartresurser för den här sortens bil.

Fyrans växel har ett smalt uppdrag. (Foto: Erik Punt)

Den raka trean låter trevligt under belastning, men är inte särskilt responsiv. På typiskt trepipsmanér är svänghjulet gjort av bly; den hackiga gången jämnas ut, men det blir i stället omöjligt att känna vad motorn har för sig.

Man blir ofta överraskad av kördatorn, som uppmanar till växling nästan vad man än gör. Det gäller särskilt om man kör på fyrans växel, som ligger klämd mitt i den lite märkliga utväxlingen.

Teknik från förra årtiondet

På insidan är det beprövad teknik som gäller. Fords gamla Sync-infotainmentsystem är nu tre år gammalt, och det känns. Designen är ett skämt och layouten är på sin höjd acceptabel.

Gammeldags måste såklart inte vara något dåligt. Ett exempel på det är att allt utanför infotainmentskärmen sköts via vanliga, hederliga knappar.

På insidan av Puma är det knappar för hela slanten. (Foto: Ford)

Den automatiska helljusassistenten är däremot ytterst ohederlig. Bländar av gör den först efter att mötande trafik har blinkat i irritation, och efter ett möte återaktiveras helljuset i bästa fall först efter ett par, tre sekunder. Man tvingas in i menyerna för att stänga av funktionen.

Exakt hur man undviker att betala för denna idiotiska detalj framgår inte av vare sig konfigureringsverktyget eller broschyrer, men gissningsvis hänger den ihop med Special Edition-paketet.

Där ingår också välfungerande grejer så som adaptiv farthållare, backkamera, och trådlös mobilladdning.

Summan av kardemumman

Är Ford Puma ett bra köp? På det stora hela beror det på huruvida man vill ha fast och sportig fjädring och en minisuv på samma gång. Det kundsegment som vill ha det i Sverige är antagligen försvinnande litet.

Samtidigt gäller det att man kan få den kombination av extrautrustning som passar en, där helljusassistenten som sagt inte är ett säljargument.

Vad gäller konfigurationen i övrigt är det lurigt att etanolkompatibilitet endast erbjuds med den manuella växellådan.

Mot bakgrund av att Ford Focus erbjuds med samma kombination av motor och automatlåda är det inte otänkbart att detsamma snart också gäller Puma.

Huruvida det är något bra med hänsyn till körupplevelsen kan inte sägas utifrån detta test, men för ekonomins skull vill man definitivt ha etanol.

Vissa versioner av Ford Puma kan köras på etanol, och på så sätt slippa undan malus. (Foto: Erik Punt)

E85-Puma undslipper malus, som på tre år blir drygt 11 000 kronor, och har därefter också en marginellt lägre årsskatt.

Det behövs, med tanke på att Puma nu kostar över 100 000 kronor mer än när vi först stiftade bekantskap med den.

På det stora hela känns Puma välbyggd. Interiören upplevs för det mesta som gedigen. Fukt innanför ena baklyktans glas talar visserligen för bristfällig kvalitetskontroll, så kanske är det klokt att leasa i stället för att köpa.

Ford Puma ST-Line (2022)
Motor: 1,0-liters, 3-cylindrig, bensin mHEV, 125 hästkrafter, 210 newtonmeter
Kraftöverföring: 6-växlad manuell, framhjulsdrift
Acceleration 0–100 km/h: 9,8 sekunder
Toppfart: 191 km/h
Vikt: 1 280 kg
Mått (längd/bredd/höjd): 4186/1930/1537 mm
Pris: 324 900 SEK (testbil cirka 362 900 SEK)

Ford Puma kostar betydligt mycket mer än när den först lanserades, och fyller ut en märklig och troligtvis försvinnande liten nisch i marknaden. (Foto: Erik Punt)

Högsta Växelns helhetsintryck av Ford Puma

Slutbetyg: 2,5/5

Ford Puma är den körmässigt mest underhållande B-segmentssuven – en ungefär lika relevant titel som bantningsklubbens främsta pizzabagare. Åtminstone på ojämna, svenska vägar där aktiv körning ogillas.

Bygg din egen Ford Puma här!

Läs även: Rysslands kollaps: Bilindustrin paralyserad

Läs även: Till salu: Sedanen från Aston Martin som ingen ville ha