Dagens polisbilar utrustas med all möjlig teknik ämnad att göra livet surt för fartglada bilister, även om inte alla medel är tillåtna i civilpolisbilar. Under 1900-talet – innan dagens avancerade kameror existerade – stavades polisens främsta vapen mot fortkörare emellertid “fartresurser”. Här följer några av Polismyndighetens främsta fartvidunder från förr.
Snabba snutbilar från förr
Mest läst i kategorin
I våras fick jag boken Svenska polisbilar – under 1900-talet i födelsedagspresent av en god vän. Författaren heter Fredrik Nyblad, och skriver till vardags för tidningen Klassiker.
Boken handlar om allt i polisbilsväg från 1913 till millenieskiftet, med fokus på vanliga, målade bilar. För egen del var det dock allt som handlade om snabba polisbilar som rönte störst intresse. Nedan följer mer och mindre kända exempel på sådana.
Porsche 912 och 911T – snikmodeller med klass
Porsche-polisbilarna kanske tillhör farbror blås mest kända vrålåk – de har ju periodvis stått på Polismuseet i Stockholm. Det rörde sig alltid om den minst häftiga modellen som fanns att köpa; anledningen till att man bytte från 912 till 911T var att den förstnämnda modellen slutade tillverkas.
De tre första 912-orna köptes in 1965, och skulle användas i Sveriges tre största städer. Bilarna blev väldigt omskrivna, och kördes endast av specialutbildade Porsche-snutar. Den fyrcylindriga boxermotorn kom från gamla Porsche 356 och hade en effektsiffra på ynka 90 hästkrafter.
När 912 lades ned 1970 efterföljdes den av 911T, som hade en 125 hästkrafter stark boxersexa med förgasare. Dessa motorer gav inte bara betydligt mer skjuts, polisen hoppdes också få bukt på diverse driftsäkerhetsproblem som man hade haft med 912:orna.
Under de nio år som polisen körde Porsche hann man med 23 exemplar av de tyska sportbilarna. Vardera modell stod för ungefär hälften av det antalet.
Senaste nytt
Saab 99 och 900 Turbo – James Bond-verktyg för trafikövervakning
Innan Saab bestämde sig för att satsa på turbotekniken – som på den tiden var högst ovanlig i produktionsbilar och aldrig hade använts för att balansera effekt med effektivitet, som i Saabs fall – skulle den testas ordentligt.
1977 byggde därför Saab 100 exemplar av 99 Turbo, varav fem skulle utvärderades av polisen. Dessa användes för trafikövervakning i omålat utförande, men när polisen senare tog emot en större leverans av modellen blev några av dem vanliga svart-vita polisbilar.
Precis som med Porsche-polisbilarna ansåg man inte att vilken konstapel som helst kunde hantera de potenta Saabarna. För att få tillgång till dem var man därför tvungen att gå en turbokurs.
Både 99 Turbo och den därefter följande 900 Turbo användes som civilpolisbilar för att fånga fartsyndare. Först med tyska kameratillverkaren Robots Traffipax-system, senare med ett enklare, billigare och töntigare system från Danmark som kallades Polispiloten.
Medan polispiloten mätte avstånd och snitthastigheter som en nörd, var Traffipax rena rama James Bond-utrustningen. Den var stor, dyr, och krävde att bilarna var utrustade med en kamerablixt – som gjorde att man kunde läsa av fartsyndarens registreringsskylt och knyta bevismaterialet till föraren.
På Saab 900 Turbo gömdes denna blixt på ett sätt som skvallrade om att någon på Polismyndigheten var ett stort fan av Ian Flemings Q. När det var dags för målfoto fälldes den främre registreringsskylten upp och blottade blixtlampan, precis som när James Bond roterar mellan olika registreringsnummer i sin Aston Martin DB5.
Volvo 244 Turbo – manuellt växlade turbotegelstenar
Precis som var fallet med Saab 99 Turbo, var polisen med och utvärderade Volvo 240 Turbo innan den lanserades för allmänheten.
Polisens turbotegelstenar var sedaner – alltså Volvo 244 Turbo – och skiljde sig från standard på en rad olika sätt. Hjulupphängningen var förstärkt och stötdämparna hårdare, också var de främre bromsskivorna ventilerade.
Viktigast av allt var dock att den vanliga turbo-Volvons aluminiumfälgar hade ersatts av plåtfälgar med navkapsel. Polisen måste ju trots allt föregå med gott exempel, även vad gäller stil, och att alla bilar är bättre med plåtfälgar, det är sedan gammalt.
Gemensamt för alla trafikövervakningsbilar, vare sig de kom från Volvo eller Saab, var att de utrustades med manuella växellådor i stället för automatiska. Det här var på den tiden då automatlådor var ineffektiva effekttjuvar, och inte dagens effektivitetsunderverk som gör oss människor överflödiga.
Ford Sierra Cosworth – Stockholmspolisens mytomspunna ess i rockärmen
Aningen mer förvånande än att polisen har kört bilar från Volvo och Saab, samt Porsche som de inte direkt har hållit hemligt, är att polisen i Stockholm har haft en Ford Sierra Cosworth. Helt bananas!
Det är en fyrhjulsdriven prestandasedan med, på det tidiga 90-talet, hisnande 220 hästkrafter. Motorn är en rak turbofyra, som lär ska vara mer än mottaglig för åtgärder som tar vid där motorkonstruktörerna hos Cosworth slutade.
Inte mycket är känt om den här bilen, men rykten finns det gott om. I en artikel som skrevs av Auto Motor & Sport för sju år sedan sammanställs alla mer eller mindre trovärdiga uppgifter om bilen.
Enligt utsago hade polisens Sierra Cosworth utrustats med alltifrån bättre bromsar och bredare däck, till förbättringar under huven som resulterade i hisnande fartresurser.
Sanningshalten åsido, låter det som precis den sortens grej som skulle kunna få ansökningarna till polishögskolan att skjuta i höjden. Det är väl ändå allmänt känt att biltokar som undertecknad lämpar sig väl för att agera sheriff ute i trafiken?
Mer om Fredrik Nyblads bok och hur man köper den finns här. Jag kan intyga att det rör sig om bästa sortens presentmaterial, till barn i alla åldrar.
Redaktör på Högsta Växeln.
Redaktör på Högsta Växeln.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra bilförsäkringar.