SD laddar för strid om reduktionsplikt och klimat

Ett reportage i Dagens Nyheter går på djupet om vad Sverigedemokraterna tror blir nästa stora strid i svensk politik – sänkta bränslepriser och reduktionsplikten specifikt, och på ett större plan frågor om klimatet och EU.

”Reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, och gäller under mandatperioden”, sa statsminister Ulf Kristersson (M) i sin regeringsförklaring. Även klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har refererat till miniminivån.

Problemet? Det finns ingen sådan miniminivå i EU.

“I så fall är det ju noll, eftersom det är miniminivån”, säger SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen till Dagens Nyheter.

Klimatpolitiken underordnad

För SD är klimatpolitiken underordnad andra frågor, och SD har riktat kritik mot Purmokhtari och även mot energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) då SD anser att ministrarna frångår Tidöavtalet när de pratar om nettonoll-utsläpp 2045.

“Regeringen kan skriva hur många fina ord de vill i klimathandlingsplanen, det kommer vi inte ha något problem med. Det som är viktigt för oss är konkret politik och vilken effekt vi bedömer att den kommer få”, säger Martin Kinnunen till DN.

Från 1 januari 2022 är reduktionsnivåerna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för dieselbränsle. Riksdagen har beslutat att pausa höjningarna av reduktionsplikten, så samma nivåer gäller även för 2023.

Klimatskepsis en “usp” för SD

SD gick till val på att sänka reduktionsplikten till 5 procent, men jobbar nu i Regeringskansliet för att sänka den till 0 procent, skriver DN. Enligt tidningens källor ska SD se sin klimatskepsis som en ”en tänkbar usp” (unique selling point) i både EU-parlamentsvalet 2024 och riksdagsvalet 2026.

“Om Romina Pourmokhtari vill gå åt andra hållet och utmana Miljöpartiet på deras egen hemmaplan blir det tufft – om hon samtidigt ska leverera på de löften vi har fått”, säger Charlie Weimers, SD:s ledamot i EU-parlamentet.

Läs även: Sveket: Varför svängde SD om elstödet?